EU-kommissionärerna träffas vanligtvis en gång i vecka i det så kallade kollegiet för att diskutera aktuella frågor och kommande lagförslag. Akrivbild.

EU-kommissionärerna träffas vanligtvis en gång i vecka i det så kallade kollegiet för att diskutera aktuella frågor och kommande lagförslag. Akrivbild.

Bild: EU

Nya EU-kommissionen tar form

Nästan hälften av EU-länderna har bestämt sig för sin nästa EU-kommissionär men Sverige ligger lågt.

13 av de 28 EU-länderna har i dagsläget nominerat sin kommissionärskandidat till nästa EU-kommission. 

Bland de nominerade återfinns sex från konservativa EPP, fem politiker från socialdemokratiska S&D och två från liberala Alde. Fem är kvinnor och åtta män. Den föreslagna kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har lovat att eftersträva en jämställd kommission. Hon uppmanar även medlemsländerna att nominera två kandidater, en man och en kvinna, till posten.

Inget svenskt namn

Från svenskt håll har ännu ingen kandidat nominerats. Regeringen har inte nämnt några namn annat än att man vill ha en ”tung portfölj” för nästa svenska kommissionär. I spekulationerna förekommer handelsminister Ann Linde (S), arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP).

EU-parlamentet kan tvinga bort kandidater

EU-parlamentet kommer i höst att fråga ut de kandidater som medlemsländerna utsett och kommissionsordföranden godkänt och givit dem olika ansvarsområden. Därefter har parlamentet att godkänna eller förkasta kommissionen som helhet. 

I praktiken kan parlamentarikerna tvinga bort en kandidat som de anser olämplig eller se till att hen får ett annat ansvarsområde än det den fått sig tilldelat, vilket har skett vid ett antal tillfällen. Senast när nuvarande kommissionen skulle tillsättas 2014 då den slovenska kandidaten Alenka Bratušek avvisades av parlamentet som inte ansåg henne vara lämplig.

Den nya EU-kommissionen är planerad att tillträda första november.