Majoritet svenska EU-parlamentariker stöder von der Leyen

Med en marginal på bara nio röster valdes den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen på tisdagskvällen till ny kommissionsordförande med start första november. 

– Det är en stor seger för alla som vill se mer europeiskt samarbete och ett stort bakslag för alla som vill splittra Europa, säger Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé till Europaportalen.

Han är imponerad av det hon åstadkommit på bara några veckor efter att hon något oväntat nominerades av medlemsländernas högsta ledare till posten som EU-kommissionens ordförande i början av månaden. 

– Vi kommer få den mest klimatoffensiva politiken som Europa har haft. Hon har gett en tydlig indikation att vi ska gå vidare med en mer gemensam invandringspolitik och att hon kommer lyssna noga på EU-parlamentet, säger Tobé som beskriver von der Leyen som en ”utpräglad samarbetspolitiker”.

Av de 20 svenska EU-parlamentarikerna röstade – omröstningen var sluten – 14 för. De svenska Socialdemokraterna hörde till dem som gav sitt stöd för den tyska kristdemokraten som kommissionsordförande. 

– Hon vände sig i sitt anförande väldigt mycket till liberaler och socialdemokrater och stängde dörren till de högerextrema partierna. Hon har flyttat fram positionerna så att vi kunde rösta för att utse henne till kommissionens ordförande, säger Heléne Fritzon, socialdemokratisk EU-parlamentariker till Europaportalen.

Hon och den socialdemokratiska S&D-gruppen, den största nästefter konservativa och kristdemokratiska EPP, hade bett om tydligare ambitioner inom bland annat klimatområdet, rättsstatlighet och jämställdhet för att kunna rösta ja. Fritzon hade gärna sett att von der Leyen hade gått längre på vissa områden och önskar ytterligare förtydliganden i sin syn på rättsstatsfrågor när hon lägger fram sin slutliga programförklaring i höst.

– Vi behöver en skärpning i tonen mot de länder som bryter mot rättsstatlighetens principer, sade Fritzon med syftning på länder som Ungern och Polen.

Den tredje gruppen, storleksmässigt, att rösta för Ursula von der Leyen var liberala RE där Centerpartiet och Liberalerna sitter.

Abir Al-Sahlani, centerpartistisk EU-parlamentariker, säger att hon inte var ”så jätteimponerad första gången jag träffade” von der Leyen. Men tyskans förslag och programförklaring över vad hon vill göra som kommissionsordförande övertygade.

– Hon växte i mina ögon och jag kände mig väldigt trygg med att trycka på ja-knappen, säger Al-Sahlani till Europaportalen.

Hon lyfter fram von der Leyens löften om klimat, jämställdhet och försvar av rättsstatlighet i medlemsländerna som positiva inspel.

– Det känns som att hon vill ta det här på stort allvar, säger Al-Sahlani om von der Leyens förslag om att inrätta ett nytt verktyg som systematiskt ska granska grundläggande demokratifrågor i medlemsländerna.

Grönt nej möter kritik

Parlamentets fjärde största partigrupp, miljöpartistiska Gröna/EFA, hör till en kvartett som kallas ”pro-europeisk” där även EPP, S&D och RE ingår. Gruppen röstade dock nej till von der Leyen som kommissionsordförande.

– Hon har inte kunnat övertyga oss om att hon kommer driva en politik som tar klimatkrisen på allvar, säger Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke till Europaportalen.

Om Ursula von der Leyen röstats ned, det skiljde bara nio röster för att så skulle ske, skulle medlemsländernas stats- och regeringschefer inom en månad behöva ta fram en ny kandidat. Bah Kuhnke menar att man förhoppningsvis hade kunnat påverka utfallet av denna process genom sitt nej.

I de tre andra pro-europeiska grupperna EPP, S&D och RE finns dock en viss frustration över det gröna nejet.

– De gröna borde skämmas för att de ställt sig bland dem som driver på för mer splittring i Europa, säger Tomas Tobé (M) som får medhåll av Centerpartiets Abir Al-Sahlani.

– Jag kan inte förstå att den gröna gruppen kunde rösta nej till den första kvinnliga kommissionsordföranden som hade en mycket bättre miljöpolitik än förra ordföranden, säger Al-Sahlani.

Socialdemokraternas Heléne Fritzon menar att det hade uppstått kaos fram till hösten om von der Leyen fått nej och att arbetet med att vaska fram nästa kommission fått vänta.

– Det är alltid väldigt enkelt politiskt att rösta nej. Men en nej-röst innebär också att man har ansvar för vad som kommer sen. Det kan ju inte vara så att den gröna gruppen tror att det kan bli en grön företrädare som blir kommissionens ordförande, säger Fritzon. 

Alice Bah Kuhnke avvisar dock att så skulle vara fallet.

– Det stämmer inte att det väckt irritation. Tvärtom är det många som stöttat oss och vi har haft dialoger med till exempel tyska, franska och österrikiska socialdemokrater som också röstade nej, säger hon och tillägger att de Gröna är fortsatt redo att förhandla med övriga partigrupper i andra kommande frågor.

– Röstutfallet och den snåla marginalen visar på att i stort sett varenda fråga kommer von der Leyen och hennes kommande kommissionärer att behöva finna majoriteter i parlamentet. Vi är helt redo att fortsätta konstruktivt, säger Alice Bah Kuhnke.

Förutom Miljöpartiets röstade även Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets ledamöter nej till von der Leyen.