Valdeltagandet ökade mest bland unga. Arkivbild.

Valdeltagandet ökade mest bland unga. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Toppkandidater lockade få till EU-val

Färre än en av tio EU-medborgare motiverade sitt deltagande i EU-valet med möjligheten att kunna påverka vem som blir nästa kommissionsordförande. Samtidigt visar den första eftervalsundersökningen att valdeltagandet ökade mest bland unga.

Inför förra EU-valet 2014 drev Europaparlamentet genom det så kallade toppkandidatsystemet där de europeiska paraplypartierna utsåg varsin kandidat att bli kommissionens ordförande. Systemet möttes med skepsis i många medlemsländer vars stats- och regeringschefer tidigare var de som utsåg kommissionsordföranden. Trots det blev en av toppkandidaterna, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, utsedd till kommissionsordförande.

Efter det senaste EU-valet 2019 användes systemet igen av EU-parlamentet, men ingen av dess toppkandidater fick någon av topposterna efter stats- och regeringschefernas maratonförhandlingar i Bryssel tidigare under juli.

I sin första eftervalsundersökning från EU-parlamentet framgår att systemet, där väljarna indirekt kunde rösta fram nästa kommissionsordförande, inte hade någon större dragkraft för att få folk till valurnorna. Endast åtta procent nämnde den möjligheten som en huvudanledning till att man röstade vilket ger en tiondeplats över de viktigaste motiven. 

Jämfört med förra EU-valet 2014 har dock andelen som för fram toppkandidatsystemet som anledning till att man röstade ökat från fem till årets åtta procent.

Den enskilt viktigaste anledning till att man röstade var att man ansåg det vara ens plikt, 52 procent av de tillfrågade framförde den anledningen.

Ökat valdeltagande hos unga

I genomsnitt var valdeltagandet i EU-valet 51 procent vilket är den högsta nivån på 20 år. EU-parlamentet eftervalsundersökning visar att den största ökningen jämfört med förra valet skedde hos unga under dem som var 24 år eller yngre. I den ålderskategorin ökade valdeltagandet med 50 procent. 

Men de yngre ligger fortfarande efter äldre personer sett till hur stor andel som faktiskt röstade. Valdeltagandet bland de yngre var 42 procent medan det var 54 procent bland 55-plussare.