Svensk myndighet vill hemlighålla EU-val

Europaportalen har bett Statiska centralbyrån, SCB, som arkiverar alla valresultat i Sverige, om uppgifter på hur många personkryss som bland andra Marit Paulsen (L), Anders Wijkman (KD) och Jonas Sjöstedt (V) fick i EU-valet 1999. 

SCB hävdar dock att det är en skyddad uppgift som inte får lämnas ut. Enligt regelverket som SCB hänvisar till kan uppgifterna i det aktuella EU-valet hemligstämplas i upp till 70 år, det vill säga år 2069.

Vad är orsaken till att ni inte lämnar ut uppgifter om antalet personröster i EU-valet 1999?  

– SCB bedömer att det är en personuppgift och lyder under statistiksekretessen. Det handlar om att vi inte får röja ett personligt förhållande vilket räcker med namnet [på en person], säger Johan Eklund, tillförordnad enhetschef för demokratistatistik på SCB, till Europaportalen.

SCB är ju enda myndigheten som arkiverar valresultat, betyder det att dessa är hemligstämplade nu då?

– Vi kan lämna ut uppgifterna till en forskare men vi kan inte offentliggöra dem. Det är en tolkning som görs av ett antal jurister internt [på SCB], säger Johan Eklund och hänvisar Europaportalen till kammarrätten för rättslig prövning. 

Nils Funcke, expert på svensk offentlighetsprincip, vänder sig emot SCB:s beslut.

– Jag tycker det är alldeles för långtgående och närmast obegripligt. Det är klart att statistik kan falla under sekretess om själva siffrorna säger någonting som är skyddsvärt exempelvis om rikets säkerhet. Men i det här fallet har personer ställt upp i ett allmänt val och strävar efter att bli exponerade. Informationen om hur många röster de fick berör ju inga ekonomiska eller andra integritetskänsliga uppgifter på något sätt, säger Nils Funcke till Europaportalen.