168 EU-lagförslag väntar på sitt öde

När det förra EU-parlamentets mandatperiod löpte ut i april i år låg 168 lagstiftningsakter kvar på bordet – frågor där man inte hunnit längre, eller där förhandlingspositionerna helt enkelt låsts fast.

Bland dem finns bland annat asylpaketet, som fastnat i EU:s andra lagstiftare, ministerrådet, och förslaget om att skrota vintertidsomställningen. Den äldsta av de ofärdiga akterna är från 2004 och rör handel på Cypern.

Eftersom lagförslag som parlamentet inte röstat om i plenum och därmed ligger kvar till nästkommande mandatperiod enligt regelverket anses ”bortfallna” måste det inkommande parlamentet nu ta ställning hur man vill gå vidare. Talmanskonferensen – EU-parlamentets talman och alla partigruppsledarna – väntas ta ställning till hur de ska behandla förslagen den 19 september. De kan besluta att arbetet med lagstiftningsarbetet ska fortgå för ett givet förslag, eller be EU-kommissionen ändra sitt förslag eller helt dra tillbaka det.

Förutom de 168 lagstiftningsförslaget finns även en rad oklara akter inom bland annat icke-lagstiftande frågor (149 akter), budget (8 akter) och det så kallade särskilda lagstiftningsförfarandet (49 akter) där parlamentet bara har att slutligt godkänna eller förkasta ett lagförslag eller har en rådgivande roll gentemot ministerrådet. Även dessa ska utskotten och talmanskonferensen granska för att besluta hur man vill gå vidare.

Efter att den nya EU-kommissionen tillträtt, planerat till 1 november, presenterar den sitt arbetsprogram för de kommande fem åren där man meddelar vilka ofärdiga lagförslag man vill att lagstiftarna ska fortsätta arbetet med och vilka man ämnar dra tillbaka och/eller ändra på.