Kammarrätten gav på fredagen  SCB rätt att hemlighålla valresultat från EU-valet 1999.

Kammarrätten gav på fredagen SCB rätt att hemlighålla valresultat från EU-valet 1999.

Bild: Anders Selnes

Kammarrätten: Valresultat ska hemlighållas

Kammarrätten i Göteborg beslutade på fredagen att resultatet av personkryssningen i EU-valet 1999 ska förbli hemligt. – Detta är synnerligen märkligt, säger Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen.

Europaportalens begäran att få veta hur många personkryss som bland andra Marit Paulsen (L), Jonas Sjöstedt (V) och Per Gahrton (MP) fick i det aktuella EU-valet avslås av Kammarrätten i Göteborg. 

För att få veta hur antalet personröster fördelade sig mellan kandidaterna måste intresserad invänta en sekretesstid på 70 år. Det betyder att man tidigast i maj 2069 kan få se hela valresultatet.

– Detta är synnerligen märkligt. Det är ju en självklarhet att utgången av ett val ska kunna redovisas efteråt. Det ska vara möjligt att se hur många röster respektive person har fått, säger säger Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen till Europaportalen. Han tillägger:

– Om det finns stöd i lagen för att sekretessbelägga valresultat då bör lagstiftaren ändra lagen.

Vill ha offentliga valresultat

Konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström (M) säger i ett uttalande till Europaportalen att valresultat bör vara offentliga.

– Jag har ännu inte läst domen men anser att valresultat borde vara offentliga, säger Karin Enström (M).

Europaportalen bad även en av toppkandidaterna i EU-valet 1999 att kommentera dagens dom.

– Det är bisarrt att ett valresultat inte är offentligt. Det vore ju också intressant att få veta det själv, säger Jonas Sjöstedt (V), en av kandidaterna som sannolikt fick många personröster.

I augusti begärde Europaportalen hos Statiska centralbyrån, SCB, som arkiverar alla valresultat i Sverige, att lämna ut uppgifter på hur många personkryss som kandidater fick i EU-valet 1999. 

SCB hävdade dock att det är en skyddad uppgift som inte fick lämnas ut. 

– SCB bedömer att det är en personuppgift och lyder under statistiksekretessen. Det handlar om att vi inte får röja ett personligt förhållande vilket räcker med namnet [på en person], sade Johan Eklund, tillförordnad enhetschef för demokratistatistik på SCB, till Europaportalen 21 augusti.

Vill inte uttala sig

Europaportalen har försökt att få demokratiministern Amanda Lind (MP) att kommentera hur hon ser på att Sverige genom dagens dom fått en princip om hemligstämplade valresultat.  

Ministern låter dock genom sin pressekreterare meddela att hon är förhindrad att kommentera och hänvisar i stället till justitieminister Morgan Johansson (S).

”Ministern varken kan eller får kommentera eller recensera Kammarrättens beslut. Men om du har frågor om själva lagen kring detta bör du kontakta Morgan Johanssons pressekreterare, då han är ansvarig för den aktuella lagen.  ”

I domen skriver Kammarrätten att valresultatet omfattas av sekretess:

"Kammarrätten instämmer i Statistiska centralbyråns bedömning att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att uppgifterna inte ska lämnas ut till Anders Selnes."

Ansvarig jurist på Kammarrätten vill inte förklara domen närmare utan hänvisar till Högsta förvaltningsdomstolen för en överprövning.