Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, för Sveriges talan i torsdagens EU-diskussion om ökat skydd mot diskriminering och huruvida ländernas vetorätt på området ska ersättas med kvalificerad majoritet.

Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, för Sveriges talan i torsdagens EU-diskussion om ökat skydd mot diskriminering och huruvida ländernas vetorätt på området ska ersättas med kvalificerad majoritet.

Bild: Anders Selnes

Diskrimineringsfrågor åter på EU:s bord – Sverige redo diskutera vetorättens vara

Nu görs ett nytt försök lyfta diskrimineringsfrågorna i EU. Från svensk sida vill man diskutera vetorättens vara på området. – Nu ska vi lyssna och ha en diskussion samt väga för- och nackdelar om man skulle gå från enhällighet till kvalificerad majoritet, säger antidiskrimineringsminister Åsa Lindhagen. Svenska Europaparlamentariker kritiserar EU-länderna för att dra fötterna efter sig.

Vad planerar ni att göra i kampen mot diskriminering? Det är en av tre frågor det finska ordförandeskapet vill att medlemsländerna ska diskutera på torsdagens EU-möte i Luxemburg. Det är också ett försök att blås liv i ett elva år gammalt EU-förslag mot diskriminering, unionens näst äldsta långbänk.

Att det dragit ut på tiden kan enligt kommissionen bero på att medlemsländerna har vetorätt på området, en beslutsform som också ska diskuteras på mötet.  

– Vi ser att vi har problem med diskriminering inom EU och i medlemsstaterna. Det handlar om mänskliga rättigheter och att alla människor ska ha lika möjligheter att kunna leva och verka och skapa sig ett gott liv, säger antidiskrimineringsminister Åsa Lindhagen (MP) som ska representera Sverige i ministerdebatten. 

Det finska ordförandeskapet vill täppa igen luckor i lagstiftningen som de menar felaktigt signalerar att vissa former av diskriminering är okej. Dagens EU-regler rör enbart bekämpning av diskriminering i arbetslivet.  

I en EU-undersökning, som ordförandeskapet pekar på, uppges att var femte människa i unionen är utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Kvinnor, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, etniska minoriteter och fattiga människor anses löpa störst risk att diskrimineras. 

Det liggande EU-förslaget om att utvidga EU:s regler mot diskriminering ska gälla i hela samhället. Att öka skyddet mot diskriminering är dock politiskt kontroversiellt. Medlemsstaternas invändningar handlar bland annat oro för direktivets konkreta konsekvenser, exempelvis de ekonomiska kostnaderna. 

– Det har varit svåra låsningar i förhandlingarna, konstaterar Åsa Lindhagen.  

På ministerrådsmötets informella lunch väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag från april i år om effektivare beslutsfattande på det sociala området. Där föreslås att medlemsländerna ska släppa sin vetorätt när det gäller EU-regler om ickediskriminering och för rekommendationer om social trygghet och socialt skydd för arbetstagare. Beslut med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet skulle menar kommissionen lättare ge ett mer heltäckande skydd mot diskriminering samtidigt som det moderniserar medlemsländernas sociala trygghetssystem.

Att ersätta vetorätten med krav på kvalificerad majoritet kräver dock att alla medlemsländer är överens och att det stöds av nationella parlament samt Europaparlamentet.

Enligt Åsa Lindhagen är riksdagens arbetsmarknadsutskott och regeringen överens om att Sverige, utan att binda sig i sak, ska gå in i diskussionen om enklare beslutsformer när det gäller diskrimineringsfrågorna.

– Det här är kopplat till EU:s grundläggande värden och det kan vara rimligt att vi har en sådan diskussion. Nu ska vi lyssna och ha en diskussion samt väga för- och nackdelar om man skulle gå från enhällighet till kvalificerad majoritet, säger Åsa Lindhagen.

I går tisdag diskuterades diskrimineringsfrågan i Europaparlamentet i Strasbourg även om det på grund av vetoreglerna inte är medlagstiftande. Tre svenskar Europaparlamentariker deltog i debatten.

– Hur är det möjligt att vi efter så lång tid har uppnått så lite. Vi gröna kräver att man efter rådsmötet presenterar en lista med konkreta förslag på hur vi kan försäkra oss att principen om likabehandling gäller i alla EU-länder, sade Alice Bah Kuhnke (MP).

– [Den blockerade lagstiftningen] sänder sänder helt fel signaler att en viss typ av diskriminering anses mer accepterad än annan och det är helt oacceptabelt, sade Heléne Fritzon (S).

– Ett antidiskrimineringsdirektiv löser inte alla orättvisor men det är ett steg i rätt riktning, sade Malin Björk (V).