Fortsatt stora EU-motsättningar i budgetfrågan

– Medlemsstaterna står långt i från varandra, sade statsminister Stefan Löfven (S) på fredagen efter veckans EU-toppmöte där stats- och regeringscheferna gjorde sina inspel i förhandlingarna om unionens flerårsbudget.

Sverige lobbar tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike för att hålla nere budgettaket till högst en procent av bruttonationalinkomsten BNI.

– Vi ska hålla nere den svenska avgiften, sade Löfven som pekade på att många av medlemsländerna vill öka budgeten.

Några regelrätta förhandlingar rörde det sig dock inte om. De väntas vid nästa EU-toppmöte i december.

Det finska ordförandeskapet ska till det ta fram ett konkret förslag på hur flerårsbudgeten ska se ut – hur stor den ska vara och hur pengarna ska fördelas på olika områden som jordbruk, säkerhet och sammanhållning. I förslaget väntas även skrivningar om så kallad konditionalitet – regler för hur EU-medel ska kunna dras in om medlemsländerna bryter mot unionens regler om rättsstatlighet – och huruvida Sverige ska få ha kvar sina rabatter på medlemsavgiften.

Även övriga länder som har en rabatt – Tyskland, Nederländerna, Österrike, Nederländerna och Danmark – vill behålla den. Frankrike och en rad andra länder anser att de bör avskaffas.

Löfven tror att det ”en väldigt tuff slutförhandling” om flerårsbudgeten som kräver att alla medlemsländer är överens.

Fortsatt nej till utvidgning

Under torsdagen lyckades man, trots förhandlingar till klockan två på natten, inte lösa frågan om att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Främst Frankrike men även Nederländerna och Danmark är emot att inleda sådana förhandlingar trots att EU-kommissionen i två år slagit fast att de två länderna uppfyller alla formella krav.

– Det är förstås en stor besvikelse [att man inte nådde en överenskommelse], inte minst för de båda länderna som hade sett fram emot det, sade Löfven.

Sveriges hållning i frågan är att man kan ställa sig bakom kommissionen och inleda medlemskapsförhandlingar men även att man är beredd att ställa ytterligare krav på ettdera eller båda länderna. Nu blev resultatet ingetdera.

Enlig EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn är utfallet ”en extrem besvikelse”. 

”Detta är inte en ärofylld stund för EU. Att vägra erkänna de bevisade framstegen [som länderna gjort] kommer att få negativa konsekvenser, inklusive risken att västra Balkan destabiliseras med full effekt på EU”, twittrade Hahn.

Stats- och regeringscheferna ska återkomma till frågan innan nästa EU-Västrabalkantoppmötet i maj nästa år. 

12 minuter för klimatet

På dagordningen stod även klimatfrågan. Enligt Europeiska rådets ordförande Donald Tusks talesperson ägnades 12 minuter åt frågan. Man återkommer till klimatet och den känsliga frågan om huruvida EU ska bli koldioxidneutralt senast år 2050 vid toppmötet i december.