Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) till höger i bild, i samspråk med Rumäniens EU-minister George Ciamba i mars 2019. Arkivbild.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) till höger i bild, i samspråk med Rumäniens EU-minister George Ciamba i mars 2019. Arkivbild.

Sverige till EU: Rör inte våra rabatter

Efter att både Europaparlamentet och EU-kommissionen de senaste dagarna kritiserat Sverige som allt för snål när det gäller EU-utgifter slog regeringen tillbaka på fredagen.

I veckan kritiserade både EU-kommissionen och Europaparlamentet länder som Sverige för att de vill hålla nere EU:s budget allt för mycket. Nu svarar Sverige. 

Har ni räknat på vad skulle det betyda för den svenska EU-avgiften om kommissionens budgetförslag på 1,114 procent av BNI  antogs?   

– Ja det har vi gjort och det kommer att bli alldeles för hög avgift. Avgiften är i dagsläget ungefär 39 miljarder kronor och riskerar gå upp mot 55 miljarder kronor per år, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till Europaportalen. Det skulle bli en ökning på 41 procent.   

Regeringen pekar på framförallt tre olika faktorer som i kommissionens förslag bidrar till att dra upp den svenska EU-avgiften. 

Det första är brexiteffekten, att kommissionen inte har dragit ner utgifterna i motsvarande mån som den brittiska andelen av budgeten motsvarar.

Den andra delen är att rabatterna som Sverige har föreslås fasas ut på fem år.

Den tredje delen är tillväxten, att ekonomin har växt i både i Sverige och i EU som helhet. Går det bra för Sverige relativt övriga medlemsländer ökar EU-avgiften och går det sämre minskar avgiften.

Ska rika länder i EU betala mer i avgift än fattiga?

– Så är systemet och det har vi inget emot. Men vi tycker det är fel att ändra de svenska bidragen på det sätt som den här kommissions förslag innebär, säger Dahlgren. 

Att den svenska rabatten på medlemsavgiften grundar sig på att Storbritannien en gång fick rabatt och därmed enligt kommissionen borde försvinna med brexit är inte relevant menar Dahlgren.

– Det måste de inte alls. Det här är rabatter som Sverige får. Bara för att britterna lämnar har vi ingen anledning att ge upp våra rabatter, säger Dahlgren.

Den svenska rabatten har varit ett sätt att kompensera för vad Dahlgren anser vara Sveriges höga avgifter. 

– Den kompensationen vill vi behålla, säger Dahlgren.

Vad parlamentets budget krav på 1,3 procent BNI skulle betyda för svensk del förblir dock okänt.

– Det är så fantasifullt att det har vi inte ens räknat på, säger Dahlgren.

Enligt kommissionens beräkningar har de fem länder som i dag har en rabatt på den brittiska rabatten –  Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark – den lägsta EU-avgiften i förhållande till sin bruttonationalinkomst.

”De medlemsländer som har rabatter är bland de mest välmående i EU”, heter det i kommissionens inspel.