EU-parlamentet utropar klimatnödläge

EU-parlamentet röstade på torsdagen om två viktiga inspel i klimatdebatten. Det ena rör EU-parlamentets hållning inför nästa veckas internationella FN-klimatmöte i Madrid. 

Det andra handlar om att EU-parlamentet gör samma sak som bland annat det brittiska parlamentet och utropar ett globalt klimat- och miljönödläge. 

– Jag är glad, stolt och lättad, säger EU-parlamentariker Jytte Guteland (S), en av dem som varit med och förhandlat fram resolutionen, till Europaportalen efter omröstningen.

Uttalandet är icke bindande men ses av förespråkarna som ett lackmustest på hur klimatambitiöst det nya EU-parlamentet är. Guteland menar att ställningstagandet öppnar för mer långtgående lagstiftning på området och ska även kunna fungera som hävstång i de pågående förhandlingarna om unionens flerårsbudget.

– Jag tror att det kommer att ge kraft åt bättre och mer ambitiösa beslut i våra olika klimat- och energilagstiftningar, säger Guteland.

Moderaternas EU-parlamentariker Jessica Polfjärd röstade emot att utropa klimatnödläge. Hon håller med om att det är bråttom och att mer måste göras för att bromsa klimatförändringarna men invänder mot formuleringen och anser att den riskerar att ta fokus från innehållsfrågan. 

– Att påkalla ett akut nödläge tycker jag manar till lite av panik och oreda och kanske även till handlingsförlamning, säger Polfjärd till Europaportalen.

EPP-grupppen, där Moderaterna ingår, hade hellre velat se ordet ”brådskande” än ”nödläge”.

Jessica Polfjärd anser att det var olyckligt att de två klimatresolutionerna gick till omröstning i EU-parlamentet samtidigt.

– Det här blev ganska mycket en diskussion om ord istället för innehåll. Politiken måste vara den som pekar på lösningar och inte bara utropar nödläge, säger Jessica Polfjärd.

Formuleringsfrågan har rört upp känslor i EU-parlamentet. En rad tyska EU-parlamentariker har reagerat på den tyska formuleringen ”Notstand” då den för vissa för tankarna till Weimarrepubliken och den lag som Adolf Hitler använde för att gripa makten.

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Jessica Stegrud menade tidigare i veckan att begreppet ”klimatnödläge” är ”populism” och att förespråkarna missar att tala om de negativa konsekvenser som en klimatomställning kan få.

– Det känns väldigt populistiskt av den anledningen att man hela tiden höjer retoriken och ambitionsnivåerna men man talar inte om hur och man pratar aldrig om konsekvenserna, sade Stegrud till journalister i Strasbourg innan omröstningen. 

EU-parlamentariker Pär Holmberg (MP) menar att det ”skickar en kraftfull signal till världen” att EU-parlamentet utropar klimatnödläge. Men att detta samtidigt måste fyllas med mer ambitiösa klimatmål.

– Det krävs mer än bara resolutioner även om vi är glada att den gick igenom. Det är tråkigt att de andra partierna inte ville fylla resolutionerna med verkligt innehåll men förhoppningsvis kan detta sätta press på liberaler, centerpartister, socialdemokrater och andra att börja driva en klimatpolitik i linje med vad vetenskapen kräver, sade Holmberg i ett uttalande efter omröstningen.

Inför FN:s klimattoppmöte: EU bör skärpa utsläppskraven

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 430-190 för även ett uttalande inför det internationella FN-klimattoppmöte som inleds i Madrid i nästa vecka. Här var de svenska parlamentarikerna mer positiva till förslaget undantaget Sverigedemokraterna som röstade nej.

– Det visar att vi har höga ambitioner inför klimattoppmötet och att det faktiskt finns konkreta förslag, säger Moderaternas Jessica Polfjärd som pekar på skrivningar om skogens betydelse i klimatomställningen.

Parlamentarikerna uppmanar de bland annat EU-länderna att ställa sig bakom att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. I dag blockerar ett par-tre medlemsländer ett ståndat ställningstagande. På EU-toppmötet i december väntas medlemsländernas stats- och regeringschefer diskutera frågan igen.

EU-parlamentet förespråkar att utsläppen av växthusgaser i medlemsländerna till år 2030 ska minskas med minst 55 procent. Den nyvalda EU-kommissionen har föreslagit ett mål på 50-55 procent. I dag är EU:s utsläppsmål till 2030 minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer.