Majoritet medlemsländer vill ha större EU-budget och skrota rabatter

Ledarna för 16 EU-länder, främst fattigare länder i östra och södra Europa, möttes på tisdagen i Prag där de skrev under ett gemensamt ställningstagande som ett inspel i de pågående förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget för åren 2021-2027. 

De motsätter sig nedskärningar av de delar i budgeten som syftar till att utjämna de ekonomiska skillnader som finns i och mellan medlemsländerna. De utgör ungefär 30 procent av EU:s budget.

”De betydande budgetnedskärningarna i förslaget om flerårsbudget för 2021-2027 riskerar att hindra [unionens] fördragsfästa mål”, heter det i uttalandet.

Målen de syftar på är artikel 174 i EU-fördraget som slår fast att ”unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.”

De 16 länderna har dock inte satt någon nivå på hur stor de vill att EU-budgeten böra vara.

Vill skrota rabatter omgående

Fem rika medlemsländer – Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark och Nederländerna – har i dag rabatter på sina EU-avgifter. Rabatterna bygger delvis på den ursprungliga brittiska rabatten från 1984. När Storbritannien lämnar unionen argumenterar EU-kommissionen att dessa ska fasas ut under fem år så att de rikare länderna betalar förhållandevis lika mycket som de som inte har någon rabatt. 

De 16 länderna bakom tisdagens uttalande vill dock lgå ängre och redan 2021 ha bort rabatterna. 

"Storbritanniens utträde skapar ett unikt tillfälle att ta bort alla rabatter och korrigeringar från 2021."

De fem rabattländerna, som även vill hålla nere EU-budgeten till en procent av bruttonationalinkomsten, menar att rabatterna är berättigade eftersom de får tillbaka mindre i form av olika EU-bidrag än andra länder.

Kräver enhällighet

Förhandlingarna om flerårsbudgeten är på väg in i en intensivare fas. På EU-toppmötet i december hoppas man att stats- och regeringscheferna får konkreta sifferförslag att ta ställning till. Förhandlingarna brukar vara bland de tuffaste i EU och kräver att alla medlemsländer är överens. Därefter väntar ytterligare förhandlingar med EU-parlamentet som kräver en betydligt större flerårsbudget.