EU-valet 2019.

EU-valet 2019.

Bild: Anders Selnes

Dom: Svenska valresultat förblir hemliga

Högsta förvaltningsdomstolens har beslutat att inte ge prövningstillstånd i frågan om hemliga valresultat. Om inte valresultat ska förbli hemliga hos SCB i 70 år återstår för riksdag och regering att agera. – SCB borde inte ha förtroendet att få förvalta de handlingarna, säger Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg. 

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade sent på fredagen att inte meddela prövningstillstånd i frågan om offentlighetsprincipen ska gälla uppgifter från det svenska EU-valet 1999. Det betyder att Statistiska centralbyrån, SCB, kan fortsätta hemlighålla namnen på de svenska politiker som vann EU-valet 1999 i upp till sjuttio år och offentliggöra uppgifterna i maj år 2069.  

Europaportalen har sedan i somras försökt att få SCB att lämna ut valresultatet och då speciellt hur många personröster kandidaterna fick. Syftet var att sammanställa en lista över de svenska EU-politiker som fått flesta personkryss genom tiderna. Men SCB vill inte följa offentlighetsprincipen och lämna ut uppgifterna utan hänvisar istället till sekretess med personuppgifter. 

– SCB bedömer att det är en personuppgift och lyder under statistiksekretessen. Det handlar om att vi inte får röja ett personligt förhållande vilket räcker med namnet [på en person], sade Johan Eklund, tillförordnad enhetschef för demokratistatistik på SCB, till Europaportalen 21 augusti.

I oktober gav Kammarrätten SCB rätt att hemlighålla valet, något som bekräftades när Högsta förvaltningsdomstolen i fredags inte tog upp fallet till omprövning. 

I Europaportalens rättsliga argumentering till Högsta förvaltningsdomstolen hänvisas till att valresultat inte kan jämföras med statistiska undersökningar och det faktum att SCB bedriver statistikverksamhet ska inte sammanblandas med att de också har rollen som arkivmyndighet för svenska valresultat. Genom Kammarrättens dom riskeras en ordning att införas i Sverige som högst sannolikt saknar stöd i det allmänna rättsmedvetandet och hos lagstiftarna, skrev Europaportalen i sin inlaga.

Förvaltningsdomstolarna har gett SCB rätt att kringgå offentlighetsprincipen med hänvisning till statistiksekretess med personuppgifter. Är det rimligt att namn på valda politiker ska hemlighållas i Sverige?

– Nej, det är det inte. I ett demokratiskt system där folk ställer upp i offentliga och allmänna val ska man också kunna redovisa det för medborgarna, det framstår ju som en fullständig självklarhet. SCB borde inte ha förtroendet att få förvalta de handlingarna. Regeringen kan förmodligen besluta att ta ansvaret från SCB till en myndighet som förstår offentlighetsprincipen, säger Robert Aschberg ordförande i Publicistklubben var syfte att värna tryck- och yttrandefrihet i Sverige.

Europaportalen har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för en kommentar.