Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk. Arkivbild.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Debatt: Klimatfrågan viktigast sedan migration och budget

Ett EU som tar klimatkrisen på allvar, en migrationspolitik med flyktingars rättigheter i fokus och en minskad budget med rätt prioriteringar. Det kommer jag och Vänsterpartiet att driva i EU-parlamentet under våren, skriver Malin Björk (V).

De närmaste dagarna, veckorna och månaderna presenteras flera stora lagförslag på några av de viktigaste och kanske mest omstridda områdena. Det handlar bland annat om ny klimatlag och om kommissionär Ylva Johanssons migrationspaket. Dessutom accelererar förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren 2021-2017.

Mandatperiodens tveklöst viktigaste fråga
Den här mandatperiodens utan tvekan viktigaste fråga är förstås klimatkrisen. I december presenterade kommissionen sin ”gröna giv” och i januari släpptes förslaget om den klimatomställningsfond som är tänkt att finansiera den gröna given. Snart är det dags för kommissionen att presentera sin nya klimatlag med målet att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Genom klimatlagen ska all EU-lagstiftning gå i riktning mot klimatneutralitetsmålet. Tanken är förstås bra, även om vi i Vänsterpartiet vill se ett EU helt utan utsläpp redan till år 2040, utsläppsminskningar på 70 procent redan till 2030.

Problemet, som så ofta med EU-lagstiftning, uppstår när det blir dags att göra verklighet av löftena. Det såg vi när kommissionen antog den senaste PCI-listan där fossila projekt fortsatt ingår. För att ställa om EU:s politik så att den inte främjar ökade utsläpp måste all politik på alla områden ställas om. 

Vi kan inte, som nu, fortsätta med en ineffektiv och korrupt jordbrukspolitik som bidrar till stora utsläpp. Vi kan inte fortsätta sluta handelsavtal som inte respekterar åtagandena i Parisavtalet, ökar utsläppen och undergräver möjligheten att anta tuffare klimatlagstiftning framöver. Vi kan inte heller fortsätta subventionera fossila energiprojekt. Vi behöver sätta stor press på den nya klimatlagen för att det inte ska bli business as usual.

Flyktingars rättigheter i fokus 
Lite längre fram, i mars, väntas vår svenska kommissionär Ylva Johansson presentera ett nytt migrationspaket. Som EU-parlamentets huvudförhandlare för lagförslaget om ett europeiskt kvotflyktingsystem hoppas jag naturligtvis att kommissionen kommer att sätta flyktingars rättigheter i fokus, istället för att lyssna på de regeringar och politiker som inget annat vill än att hålla människor på flykt borta från Europa. Jag kommer att jobba stenhårt för att EU inte ska låta länder med rasistiska högerregeringar som Ungern och Polen fortsätta dra med sig alla andra länder i en slags kapplöpning mot botten. Vi ska inte ha den australienska modellen med grova människorättsbrott där asylprövningen sker i EU:s utkanter.

Europa ska istället stå upp för den internationella rätten att söka skydd. Den majoritet av länder som deklarerat att de faktiskt vill upprätthålla internationella konventioner måste nu gå före och bilda en koalition av villiga länder och se till att EU, världens rikaste kontinent, både kan och bör ta emot människor på flykt. 

Vi måste också kritiskt se över och ändra vår politik som bidrar till krig och konflikt, inte minst den stora europeiska vapenexporten. Samtidigt bör EU sluta finansiera länder som Turkiet och Libyen för att hålla flyktingar borta. Vi bör heller inte investera i en EU-gemensam gränspolisstyrka på 10 000 vakter, hundar, vapen, taggtrådsstängsel, militärfordon och värmekameror. Naturligtvis borde dessa pengar istället satsas på ett värdigt flyktingmottagande.

Inga EU-pengar till klimatförstörande projekt
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2021-2017 har redan pågått i flera år och väntas pågå också under andra halvan av 2020. Det kommer antagligen bli många extrainkallade möten med regeringschefer för att försöka enas om den mastodontiska budgeten. Vänsterpartiet kommer, både i Sverige och i EU-parlamentet, vara en tydlig röst för att budgeten ska minska och EU-avgiften inte öka, samtidigt som prioriteringarna måste göras om. 

Det övergripande målet måste vara att inte en enda euro ska gå till klimatförstörande verksamheter. Inga pengar till motorvägar, flygplatser eller fossila energiprojekt. EU:s enorma jordbruksstöd, idag runt 37 procent av EU:s totala budget, måste också göras om i grunden. Vi måste styra om från det korrupta, animaliebaserade och besprutningsberoende jordbruket till det ekologiskt hållbara jordbruket. Pengar till klimatomställning måste vi ha. Dessa kan med fördel tas från både jordbruksbudgeten, Fästning Europa-politiken och genom att slopa EU:s militariseringspolitik.

Gör slut med Orbán
Till dessa prioriteringar vill jag också lägga försvaret för grundläggande rättigheter för kvinnor och minoriteter, samt respekt för demokrati och rättsstat . Det är spelregler som vi inte kan klara oss utan. Utan dem drar vi undan mattan för oss själva att få något gjort på övriga områden. Det är dags att EU-högern en gång för alla gör slut med Orbán och att EU inför möjligheten att rikta sanktioner mot de länder som inte kan hålla sig inom demokratins ramar.

Malin Björk (V)
EU-parlamentariker