På tisdagen debatterades EU-parlamentets resolution om synen på den kommande förhandlingarna med Storbritannien. På onsdagen röstar man om den.

På tisdagen debatterades EU-parlamentets resolution om synen på den kommande förhandlingarna med Storbritannien. På onsdagen röstar man om den.

Bild: EU-parlamentet

EU-politiker villkorar brittiskt avtal

EU-parlamentet ställer tre villkor för att godkänna ett avtal som ska bestämma den framtida relationen till Storbritannien. Samtidigt tuffar medlemsländerna till kraven på britterna.

I förra veckan höll den brittiske premiärministern Boris Johnson ett tal om sin syn på de kommande förhandlingarna om avtalet om den framtida relationen med EU. Johnson lovade då att Storbritannien ska bli en ”global kämpe för frihandel”. Uttalandet välkomnas av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i dag tisdag.

– Det är musik för mina öron, sade von der Leyen när hon debatterad frågan i EU-parlamentet.

I sitt tal pläderade Johnson för ett handelsavtal med EU som liknar unionens frihandelsavtal med Kanada och om inte det går, ett efter australisk modell.

– Ärligt talat blev jag lite överraskad att höra Storbritanniens premiärminister tala om den australiska modellen. EU har inget frihandelsavtal med Australien. Vi handlar för närvarande på WTO-villkor, sade Ursula von der Leyen.

WTO-villkor innebär att Storbritannien skulle handla med EU-länderna på samma villkor som övriga länder som EU inte har något frihandelsavtal med. Det innebär bland annat tullar och kvoter på en rad varor och minimal tillgång för tjänster. 

– Så klart kan Storbritannien nöjas sig med mindre men jag personligen anser att vi borde vara mycket mer ambitiösa sade, EU-kommissionens ordförande.

EU-parlamentet har veto – slår fast sina villkor

I morgon onsdag röstar EU-parlamentet om sin syn på det förhandlingsmandat som EU-kommissionen presenterade för en vecka sedan. Parlamentet kan inte direkt påverka mandatet – det spikas formellt av medlemsländerna – men eftersom parlamentet måste godkänna ett slutligt avtal har ledamöterna i praktiken inflytande.

– Det gäller att vi lyckas få till stånd ett avtal som möjliggör ett bra handelsutbyte men likväl står upp för EU:s inre marknad, skyddar EU:s rättsordning, inte tummar på klimat- och miljöpolitiken, står upp för våra arbetstagares rättigheter samt grundläggande fri- och rättigheter, sade EU-parlamentariker Evin Incir (S) i debatten.

Tre krav för godkännande

EU-parlamentet samordningsgrupp för de kommande förhandlingarna leds av den tyske kristdemokraten David McAllister. Han lyfte fram tre frågor som viktiga för att parlamentet ska ge sitt godkännande till ett eventuellt avtal.

    1. EU:s inre marknad, de fyra friheterna: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, och tullunionen får inte äventyras eller frångås.

    2. Ett land som inte är medlem i EU kan inte få samma rättigheter och fördelar som ett medlemsland.

    3. Att Storbritannien inte frångår de regler som EU har på områden som miljö, klimat, arbetsrätt, statsstöd och konsumentskydd, på Bryssel-jargong kallat ”level playing field”.

Fiske blir en stor fråga

EU-parlamentariker från Danmark, Spanien, Frankrike och Belgien pekade i debatten på att fiskare från deras länder fortsatt ska kunna få dra sina nät i brittiska vatten, vilket de kan i dag, även efter att övergångsperioden för Storbritanniens utträde löper ut vid årsskiftet. 

En ledamot ville att Storbritannien fortsatt ska kunna få vara med i studentutbytet Erasmus medan en annan oroades för att Storbritannien skulle bli ett skatteparadis och därför ville se regler mot det.

EU-kritiska parlamentariker på den politiska ytterhögern krävde att EU-sidan ska ha en mer ”vänskaplig och pragmatisk” i förhandlingarna med Storbritannien.

Medlemsländerna skärper mandatet

Den 25 februari väntas EU-länderna rösta om mandatet för kommissionen. I de pågående förhandlingarna ser medlemsländerna ut att ställa tuffare krav på britterna än vad kommissionen gjorde i sitt ursprungsförslag, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Bland annat vill de se skarpare villkor för fiske, orättvis konkurrens och mänskliga rättigheter. De vill dessutom att Storbritannien fortlöpande anpassar sig till EU-regler om exempelvis statsstöd.