Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
EU-parlamentet måste godkänna flerårsbudgeten och all lagstiftning i samband med den. Arkivbild.

EU-parlamentet hotar stoppa sjuårsbudget

BRYSSEL 14 februari 2020 | Skiljer 2,5 biljoner kronor

Om inte medlemsländerna går med på att ta fram nya inkomstkällor direkt till EU-budgeten eller inte går med på att betala en ”korrekt” medlemsavgift hotar EU-parlamentet att lägga sitt veto mot unionens flerårsbudget. Sverige är redo att diskutera ny inkomstkällor men vill behålla sina rabatter på avgiften, betonade EU-ministern på fredagen.

På torsdag i nästa vecka träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för att försöka enas om unionens flerårsbudget för 2021-2027. Åsikterna bland medlemsländerna om budgetens storlek och utformning går fortfarande tydlig isär. Även om de enas måste EU-parlamentet ge budgeten sitt godkännande.

På torsdagen skickade de fyra EU-positiva partigrupperna i parlamentet sina krav till stats- och regeringscheferna.

”Vi uppmanar er å det bestämdaste att inte nå en uppgörelse om [flerårsbudgeten] som ignorerar vår position och hindrar unionen från att nå sina mål eftersom vi då skulle avvisa den”, skriver partigruppernas ledare i brevet.

De listar två övergripande krav. Dels att budgetuppgörelsen måste innehålla nya så kallade egna medel – Bryssel-jargong för egna inkomstkällor som går direkt till EU-budgeten. Egna medel i dag utgörs av exempelvis av moms och tullar som medlemsländerna samlar in å EU:s vägnar.

I diskussionerna nämns en avgift på plastförpackningar som ett nytt eget medel och att pengar som dras in på försäljningen av utsläppsrätter ska gå direkt in i EU-budgeten.

– [Sverige] har inte tagit ställning till detta men det finns en öppenhet att titta på de här alternativen om det kan vara ett bra sätt att få en slutuppgörelse, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till Europaportalen på fredagen.

Krav på ”korrekt” avgiftsnivå

Det andra kravet är me diffust där man vill ”fastställa den korrekt nivån av finansiering för unionen politiska ambitioner, inriktning och program”. EU-parlamentet har tidigare ställt sig bakom att långtidsbudgeten ska motsvara 1,3 procent av medlemsländernas samlade BNI, en siffra som inte nämns i torsdagens brev. Den nivån tror dock i det närmaste ingen kommer bli verklighet.

Det kompromissförslag som Finland presenterade i höstas, där nivån uppgår till 1,07 procent av BNI, avvisar man som ohållbart för att genomföra EU:s agenda för de kommande åren. I rena pengar skiljer det motsvarande 2,5 biljoner kronor mellan det finska kompromissförslaget och EU-parlamentets ståndpunkt, enligt Financial Times.

I brevet kräver partigruppsledarna i EU-parlamentet även att de rabatter som rika EU-länder som Sverige och Nederländerna har på medlemsavgiften skrotas.

– Det tycker inte vi. Rabatterna behövs för att göra bördefördelningen mellan medlemsstaterna mera rättvis. Vi betalar mycket till EU:s kassa men får tillbaka mindre än de flesta, säger Dahlgren.

Är det inte rätt att Sverige ska få tillbaka mindre EU-pengar än fattigare länder?

– Vi ställer absolut upp på principen att de som är rikare ska betala mer. Men det finns en gräns på hur långt detta kan gå. Att [enligt EU-kommissionens förslag] höja vår avgift med 44 procent eller med det finska ordförandelandets förslag att höja med 37 procent, det är inte acceptabelt för vår del, säger EU-minister Hans Dahlgren.

EU-kommissionen hoppades ursprungligen att medlemsländerna och EU-parlamentet hade kunnat enas om flerårsbudgeten redan för ett år sedan. Man varnar nu för att osäkerheten hos bland annat de forskare, program och regioner som får EU-stöd kan öka. 

”Vi kommer inte att acceptera ett dåligt avtal på grund av tidspress”, skriver ledarna för de fyra partigrupperna.

Inte första gången 

Förra gången EU:s flerårsbudget skulle förhandlas fram, då för åren 2014-2020, var EU-parlamentet mycket kritiskt till medlemsländernas överenskommelse. Efter förhandlingar godkände dock EU-parlamentet uppgörelsen med bred marginal trots den initiala kritiken.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret