EU-kommissionärerna Valdis Dombrovskis, Paolo Gentiloni och Nicolas Schmit.

EU-kommissionärerna Valdis Dombrovskis, Paolo Gentiloni och Nicolas Schmit.

 

Fortsatt EU-oro för svensk bostadsmarknad

EU-kommissionen har djupdykt i den svenska ekonomin och samhällsutvecklingen och funnit både positiva och negativa aspekter. Sverige varnas bland annat för höga bostadskostnader, hög andel privat skuldsättning och dålig integrering av utlandsfödda på arbetsmarknaden.

Sveriges ekonomi är fortsatt konkurrenskraftig och statsfinanserna är sunda. Men de höga priserna på bostadsmarknaden, stagnerande produktivitet och en allt tuffare arbetsmarknad utgör risker för Sverige. Det slår EU-kommissionen fast i sin senaste djupgranskning av situationen i Sverige gällande allt från ekonomi, handel och arbetsmarknad till utbildning och sjukvård.

Varje år granskar EU-kommissionen medlemsländerna för att i ett senare skede kunna utfärda olika typer av rekommendationer. De är till för att på ett tidigt stadium kunna förebygga olika typer av risker – på Brysseljargong kallade makroekonomiska obalanser – som annars kan sprida sig till andra medlemsländer.

Såsom varje år sedan granskningarna startade 2011 lyfter kommissionen fram den svenska bostadsmarknaden och den höga privata skuldsättningen som sådana risker. 

”Den höga nivån på hushållens skulder och bankers utsatthet på fastighetsmarknaden är en risk för den makroekonomiska stabiliteten”, heter det.

Kommissionen pekar även på att Sverige haft begränsad till ingen framgång med att göra något åt saken.

Svårigheterna att få lågutbildade migranter, i synnerhet kvinnor, i arbete i Sverige är ett annat område som tas upp i rapporten. Sverige har den största skillnaden i andelen sysselsatta mellan infödda och dem födda utanför EU – mer än dubbelt så stor skillnad som EU-genomsnittet.

”Denna utmaning väntas kvarstå de kommande åren och försvåras av antalet och sammansättningen av asylsökande som kom i slutet av 2015”, heter det.

Hållbarhet granskas

Nytt för i år är att EU-kommissionen i den så kallade europeiska planeringsterminen granskar medlemsländerna utifrån FN:s 17 mål för hållbar utveckling

– Vi har ett nytt budskap. Vi förgrönar den europeiska planeringsterminen med de hållbara utvecklingsmålen som en ny pelare, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på onsdagen.

Här får Sverige gott betyg.

”Sverige för generellt sett mycket bra i från sig för att nå de hållbara utvecklingsmålen”, skriver kommissionen.

För övriga EU-länder konstaterar kommissionen att framstegen mot att klara målen skiljer sig åt. 

”I snitt har EU gjort framsteg inom nästan alla av de 17 hållbara utvecklingsmålen under de senaste fem åren”, heter det.

Inom områden som hälsa, minskad fattigdom och livskvalitet har länderna kommit längre mot att nå målen. Men inom klimat och miljö var ”framstegen begränsade”.

Härnäst ska medlemsländerna diskutera rapporterna och granskningarna. I april väntas de lägga fram sina nationella reformprogram. Senare i vår, vanligtvis i maj, utfärdar kommissionen specifika rekommendationer till EU-ländernas.