Storbritannien hotar lämna EU-förhandlingar

I nästa vecka inleds förhandlingar mellan EU och Storbritannien om hur den framtida relationen kring handel, säkerhet och andra samarbeten ska se ut. EU-sidan spikade sin position, sitt förhandlingsmandat, i tisdags. 

I dag torsdag har den brittiska regeringen offentliggjort sin ståndpunkt. På flera bärande punkter skiljer den sig åt från EU-ländernas uppfattning.

Regeringen söker ett frihandelsavtal liknande det som EU har med Kanada, Sydkorea och Japan där Storbritannien har ”kontroll över sina lagar och politiska liv”. 

Om förhandlingarna inte leder till att de brittiska önskningarna senast vid ett planerat toppmöte i juni i år hotar regeringen överge förhandlingarna och i stället satsa på handel med WTO-regler.

”Om det inte ser ut [att finnas breda konturer till ett avtal] vid juni-mötet kommer regeringen att behöva besluta huruvida Storbritanniens uppmärksamhet bör röra sig bort från förhandlingarna och enbart fokusera på att fortsätta förberedelserna på [att lämna EU utan avtal]”, heter det i det brittiska mandatet.

En talesperson för EU-kommissionen sade på torsdagen att juni är en lämplig tidpunkt för att göra en sådan utvärdering av hur förhandlingarna går.

– Det är troligen en väldigt rimlig tidpunkt […] för att bedöma framtiden och möjligheterna at få ett avtal och vilken typ av avtal, sade talespersonen Dana Spinant.

EU-sidan har sedan brexitförhandlingarna startade förberett sig på att samtalen med Storbritannien skulle kunna kollapsa.

– Vårt ansvar gentemot EU-medborgare och företag är även att förbereda för ett scenario utan avtal. I så fall skulle de ekonomiska konsekvenserna bli allvarliga, sade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier i ett tal på onsdagen.

Rättvisa villkor – ömsesidiga åtaganden

EU kräver att Storbritannien inte ska kunna konkurrera ut företag i EU-länderna genom att sänka sina standarder för exempelvis miljö eller arbetsrätt. Det ska ske genom att Storbritannien åtar sig att hålla höga standarder och rättvisa villkor med EU-regler som referenspunkt. I sitt mandat förespråkar britterna istället att avtalet ska innehålla ”ömsesidiga åtaganden” om att inte sänka villkor och standarder”.

Den brittiska regeringen har tidigare pekat på att EU inte ställer samma höga krav på Kanada, Japan och Sydkorea i sina frihandelsavtal med dessa länder. EU anser dock att Storbritanniens geografiska närhet och ekonomiska betydelse för EU-länderna fodrar tydligare och striktare regler för att undvika osund konkurrens.

Fiske

En annan fråga som väntas bli het är fiske. EU-sidan vill ha fortsatt tillgång till brittiska fiskevatten i utbyte mot att brittiska fiskare får sälja sin fångst tullfritt i EU, såsom läget är i dag. EU har även knutit detta krav till erbjudandet om ett frihandelsavtal. 

Den brittiska regeringen accepterar dock inte detta utan vill att de två parterna varje år ska förhandla om fiskekvoter för EU-fiskare. Det gör EU i dag exempelvis med Norge. Fiske är en ideologiskt viktig fråga för båda parter men har begränsad ekonomisk betydelse.

Vill delta i vissa EU-program

Storbritanniens regering överväger även deltagande i EU-program som är öppna för icke-medlemmar såsom forskningsprogrammet Horisont och jordobservationsprogrammet Copernicus. På tidsbegränsad basis kan regeringen även överväga deltagande i utbytesprogrammet Erasmus om det sker ”på villkor som ligger i Storbritanniens intresse”.

Det brittiska förhandlingsmandatet tar inte upp områden som utrikespolitik och försvarsfrågor vilket EU gör i sitt mandat.

Förhandlingarna inleds på måndag i nästa vecka i Bryssel. EU-sidan företräds av Michel Barnier och Storbritannien väntas av David Frost, en nära EU-rådgivare till premiärminister Boris Johnson.