Demonstrationer i Hong Kong 2019 mot regimens lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Kina.

Demonstrationer i Hong Kong 2019 mot regimens lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Kina.

Bild: Etan Liam

Ny utrikespolitisk plan ska stärka demokratin i världen

EU-kommissionen föreslår en utrikespolitisk strategi för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Med hjälp av handelsavtal ska målen uppnås. Samtidigt föreslås EU-länderna ge upp delar av sin vetorätt på området.

I sin nya globala plan för demokrati och mänskliga rättigheter fokuserar kommissionen på fem områden, bland annat stärkt skydd för individen. Planen kommer samtidigt som en svenskledd forskarrapport konstaterar att demokrati är tillbakapressad i världen.

EU:s utrikeschef Joseph Borell menar att strategin lanseras i rätt tid.

 – Krissituationer, som den pågående coronapandemin, sätter våra demokratier på prövning. Det är svårare att skydda och utöva mänskliga rättigheter. Det här är en möjlighet för Europa att stå upp för sina värderingar, säger Borell. 

För att stärka individen vill kommissionen motverka alla former av diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion eller övertygelse, politisk åsikt, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och könsidentitet. 

Kommissionen betonar också vikten av ett fungerande rättsstatsystem och konstaterar att yttrandefrihet och fria medier är under ett växande hot. 

En metod för att få igenom den politiska agendan globalt är att integrera skyddet för mänskliga rättigheter och demokrati i EU:s handelsavtal med tredjeländer. 

Härnäst ska ministerrådet och Europaparlamentet ta ställning till förslaget. 

– Jag hoppas att vi i förhandlingarna kommer att utforma tydliga indikatorer och mekanismer så att vi följer upp EU:s arbete. Detta har varit ett problem tidigare, säger Alice Bah Kuhnke (MP), som är beredd att ställa sig bakom planen. 

Kommissionen har även lagt fram ett separat förslag till stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet om att överge vetorätten inom specifika områden i utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP,  så att ministerrådet kan övergå till majoritetsbeslut. Förändringen skulle snabba upp processen med nya lagar för demokrati och mänskliga rättigheter.