Svenska politiker i coronakrisen: Omodern EU-demokrati haltar

Precis som många andra arbetsplatser i Europa har Europaparlamentet vidtagit restriktioner till följd av coronaviruset. En första distansomröstning någonsin i parlamentet ägde rum via mejl 26 mars. 

Europaportalen har pratat med åtta svenska EU-parlamentariker om hur demokratin fungerar i coronatider. De berättar om många och långa telefon- och videomöten.

Malin Björk (V) – Vissa delar fungerar, men absolut inte alla. För mig har arbetsdagen ändrats radikalt. Jag och min sambo jobbar hemifrån samtidigt som vi ska ta hand om våra två barn. Dagarna har blivit länge och det blir extra prat som “Hallå, hör ni mig nu?”.

David Lega (KD) – Arbetet som europaparlamentariker innebär mycket mer än bara det formella. En stor del av mitt vardagliga arbete innefattar nätverkande, bland annat att ta del av kunskap från intresseorganisationer. Detta blir svårt utan fysiska möten.

Andra politiska frågor skjuts på framtiden

Arbetet med frågor som inte berör coronaviruset har hämmats, det är samtliga åtta EU-parlamentariker överens om. Flera utskott har inte haft sammanträden, och en anledning till det är brist på tekniska lösningar och utrustning. 

Några utskott ska mötas denna veckan medan det för andra inte finns bestämda datum.

Abir Al-Sahlani (C) – Det är inte konstigt att en såhär stor kris också innebär nya prioriteringarna för Europapolitiken. Vi måste möta människors oro och rädsla. Flera saker kommer att skjutas på framtiden. 

Karin Karlsbro (L) – Den akuta flyktingkrisen har kommit i skymundan liksom klimatfrågorna. En annan fråga som hamnat i skuggan är den farliga utveckling som vi ser i Ungern där regeringen i princip avskaffar demokratin.

Flera politiker konstaterar dock att förändringen med distansarbete och bortprioriteringar av frågor som inte berör coronapandemin är rimlig, eller oundviklig. 

Demokratin i coronatider: funkar bara delvis

Huruvida Europaparlamentet kan genomföra sin demokratiska uppgift under de restriktioner som har tagits rådde delade meningar. Två svarade blankt nej medan tre svarade ja. 

Kritiken handlar bland annat om att plenumdebatterna inte har digitaliserats och att nödvändiga sociala möten med lobbyister och andra aktörer inte äger rum. 

Peter Lundgren (SD) – Nej [parlamentet fullföljer inte sin demokratiska uppgift], men att rösta på distans är ett bra sätt att lösa vissa akuta frågor. Distansomröstning skulle kunna bli en permanent sak i vissa fall för att spara kostnader och utsläpp. 

Pär Holmgren (MP) – Ja [parlamentet fullföljer sin demokratiska uppgift], det finns inget alternativ. Samarbetet inom Europa på EU-nivå kommer bli ännu viktigare under krisen, och för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Det går lite trögt, men det går framåt. 

Omodern distansomröstning

Distansomröstningen som ägde rum på mejl i slutet av mars var omodern, det är de flesta svenska EU-parlamentariker överens om. Processen innebar en röstsedel som skrevs ut, undertecknades, skannades och skickades tillbaka.

Jörgen Warborn (M) – För egen del funkade omröstningen utan problem. Sedan bör det nog ses över om att rösta via mejl är det bästa sättet, sett till dagens teknik, it-säkerhet och andra aspekter.     

Heléne Fritzon (S) – Modellen var gammalmodig, vi måste ha ett elektroniskt system. Ännu mer kritisk är jag till de digitala debatterna, under omröstningen var det bara de som råkade befinna sig i Bryssel som kunde begära talartid. Vi måste finna en lösning för att säkerhetsställa demokratin i en kris.