EU planerar biljonfond för att dämpa coronachock

Vid EU:s fjärde coronakristoppmöte på torsdagen tog medlemsländernas stats- och regeringschefer ett ytterligare steg mot att utforma unionens svar på de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. De enades om att använda EU-budgeten som en hävstång för att sätta upp en coronafond och låna upp pengar till låg ränta som sedan medlemsländerna ska få tillgång till.

– Vi har visat en stark vilja att gå vidare tillsammans. Fonden ska vara tillräckligt stor, inriktas på de mest drabbade sektorerna och geografiska områdena i Europa och vara särskilt avsedd för att hantera denna aldrig tidigare skådade kris, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel, som ledde mötet, efteråt.

Coronafonden ska kopplas till nästa flerårsbudget för åren 2021-2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att det rör sig om en summa i storleksordningen ”biljon” euro. Enligt henne skulle detta innebära att medlemsländerna behöver bidra med två procent av sin bruttonationalinkomst, BNI, under de två-tre första åren på budgetcykeln.

Det nuvarande kompromissförslaget för flerårsbudgeten, som EU-ledarna misslyckades att enas om precis innan coronakrisens utbrott, låg på 1,07 procent av BNI. Sverige, tillsammans med tre andra EU-länder, har sagt att deras gräns går vid högst en procent av BNP.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel sade inför EU-toppmötet att Tyskland, som hittills legat nära den svenska positionen, är redo att bidra mer till nästa flerårsbudget.

Lån eller bidrag

En annan stor knäckfråga blir hur pengarna i fonden ska användas. Länder som Italien, Frankrike och Spanien vill att det ska handla om bidrag utan krav på återbetalning, medan länder som Tyskland, Nederländerna och Sverige vill att det ska röra sig om villkorade lån.

– Tillsammans med våra likasinnade länder har jag framfört de krav vi ställer på fonden. Den ska vara begränsad i tid och omfång. Det ska vara lån och inte bidrag. Den ska leva upp högt ställda krav om effektivitet och naturligtvis också återbetalning, sade Stefan Löfven efter mötet.

Kommissionens ordförande von der Leyen pratade efter mötet om ”en sund balans mellan bidrag och lån” för medlemsländerna ur fonden.

Italiens premiärminister Giuseppe Conte, som kanske tydligast krävt stöd utan villkor på reformer, sade sig efteråt vara nöjd med resultatet på toppmötet och kallade det en milstolpe.

”Stora framsteg, otänkbara till bara för några veckor sedan”, skrev Conte.

Idén om coronaobligationer, där euroländerna gemensamt lånar upp pengar, ser efter torsdagens toppmöte ut att ha prioriterats ned som en lösning på coronakrisen.

EU-kommissionen väntas senast 6 maj komma med ett konkret förslag om hur flerårsbudgeten och coronafonden ska utformas. Nästa flerårsbudget ska börja gälla först nästa år så EU-kommissionen undersöker även möjligheterna för övergångsåtgärder till dess.