Så jobbar EU med coronakrisen

EU har en mycket begränsad makt när det gäller sjuk- och hälsovård i medlemsländerna. Istället har man enats om fyra prioriteringar på EU-nivå. En stor del av EU:s insatser handlar om att underlätta för medlemsländernas arbete med att minska spridningen. Det rör sig bland annat om att samordna, sätta upp gemensamma lager för inköp av sjukvårdsutrustning, och att tillfälligt ändra i EU-lagar som underlättar exempelvis för flygbolag.

Man har även anslagit betydande summor ur EU-budgeten till olika projekt där forskare och företag arbetar på att ta fram verksam behandling och vaccin mot coronaviruset. Vid ett extra EU-toppmöte i förra veckan beslutade EU-ländernas stats- och regeringschefer att be EU-kommissionen att ta fram förslag på “ett mer ambitiöst och omfattande krishanteringssystem inom EU”. 

Den kanske viktigaste delen av EU-arbetet rör ekonomin. Det handlar dels om att tillfälligt ändra i unionens statsstödsregler och låta länderna att gå in med omfattande ekonomiska stödpaket till företag, något som vanligtvis är hårt reglerat. Kommissionen har även omdirigerat pengar i EU-budgeten för att hjälpa till i krishanteringen och de personer och företag som drabbas hårdast.

Det klart största stödprogrammet har dock hittills Europeiska centralbanken stått för när den vid två tillfällen lovat att tillföra motsvarande 114 miljarder euro per månad i euroländernas ekonomi till årets slut. 

Flera länder som Italien och Frankrike kräver dock större åtgärder. De vill att alla euroländer ska gå samman och utfärda gemensamma ”coronaobligationer”. Detta skulle göra det billigare för de flesta euroländer att ta lån för att försöka få igång ekonomin så snart som möjligt och undvika stora ekonomiska och sociala kriser. Länder som Österrike och Tyskland är kritiska till detta. Men i Nederländerna verkar motståndet luckras upp något.

EU-ländernas finansministrar har fått i uppdrag att till i början av nästa vecka ta fram en plan på hur man ska kunna mildra de ekonomiska konsekvenserna. Andra tänkbara lösningar som diskuteras är bland annat att använda eurozonens krisfond ESM, EU:s långtidsbudget, Europeiska investeringsbanken eller att införa någon typ av europeisk a-kassa. Detta ingår i kommissionens arbete med att ta fram en exitstrategi och återhämtningsplan för när pandemin ebbat ut.