EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S), Jörgen Warborn (M), Karin Karlsbro (L) och Jakop Dalunde (MP). Arkibild.

EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S), Jörgen Warborn (M), Karin Karlsbro (L) och Jakop Dalunde (MP). Arkibild.

Bild: EU-parlamentet

EU:s coronafond väcker svensk debatt

Den svenska linjen om EU:s coronafond och flerårsbudget anklagas för att vara dumsnål. Svenska EU-parlamentariker öppnar samtidigt för någon form av EU-skatt för att bekosta fonden.

Fyra svenska EU-parlamentariker debatterade på fredagen kommissionens färska förslag på en ny coronafond på 750 miljarder euro och en reviderad flerårsbudget.

Liberalernas Karin Karlsbro gick till verbalt angrepp på den linje som Sverige driver tillsammans med tre andra ”sparsamma” EU-länder: Danmark, Österrike och Nederländerna. 

– Sveriges linje har inte haft en europeisk ansats någon gång under den här krisen. Det här handlar ytterst om solidaritet. I förlängningen handlar det här om jobben och välfärden i Sverige som är ett av de länder som är allra mest beroende av EU och hur det går för Europas ekonomiska utveckling, sade Karlsbro som kallade de fyra sparsamma ländernas linje för dumsnål.

En helt avgörande orsak till att kommissionens förslag ser ut som det gör med gemensam upplåning och rena bidrag är att den tyska förbundskanslern Angela Merkel för knappt två veckor sedan bytte fot i frågan.

Miljöpartiets Jakop Dalunde trodde dock inte att den tyska omsvängningen inte bara motiverades av solidaritet gentemot de mest drabbade medlemsländerna.

– Snarare [rör det sig om] en insikt om det långsiktiga värnandet av sitt egenintresse. Att de vinner ekonomiskt på ett sammanhållande, välfungerande ekonomisk union på grund av sina exportmöjligheter, sade Dalunde.

Jörgen Warborn från Moderaterna ansåg att Sverige måste driva en restriktiv budgetlinje och att coronafonden måste bestå mer av lån än bidrag till drabbade länder. 

– Den europeiska solidaritet kan inte bara utgå från plånboken. Jag tror att anledningen till att Tyskland nu vänder är att de ser att de måste hjälpa en del ekonomier i framför allt södra Europa att starta upp igen. Det bör man inte göra med för mycket bidrag, sade Warborn som tillade att eventuella lån måste villkoras med att mottagarländerna genomför tillväxtfrämjande åtgärder.

Villkor och krav på de medlemsländer som får stöd ur fonden är även Socialdemokraternas Heléne Fritzon för. Liksom Warborn vill hon se mer lån än bidrag ur coronafonden som hon säger sig vara positiv till.

– Den här krisen har visat oss att vi behöver mer EU-sammanhållning, ett starkare EU, sade Fritzon som vill att pengarna i fonden ska användas för att skynda på klimatomställningen och ha ett jämställdhetsperspektiv.

EU-skatter – nja, tack

En bärande del EU-kommissionens förslag är att delar av det gemensamma coronafondslånet ska betalas tillbaka genom att låta EU uppta skatt. 

Jörgen Warborn tycker EU-skatter är en dålig idé, då inte minst en digitalskatt – en av de möjliga skatteintäkter som kommissionen listar (se faktaruta).

– Jag tycker det är fel väg att gå rent principiellt eftersom det överför mer av skattekompetens till EU, sade Warborn.

Miljöpartiets Dalunde förespråkade nån typ av skatt för importerade varor som har stor negativ miljöpåverkan. Liberalerna driver sedan tidigare en koldioxidskatt.

Heléne Fritzon sade sig vara ”försiktigt positiv” till skatt på EU-nivå eftersom de skulle kunna minska EU-ländernas medlemsavgifter.