Landsbygden förlorar på Sveriges budgetpolitik i EU

Sveriges riksdag vill skära ner det regionala stödet för att hålla nere EU:s nästa långtidsbudget. Samtidigt är Sverige mycket beroende av EU-pengar, speciellt de norra regionerna. – Det finns en risk att riksdagen drar ner inom områden som de inte fullt ut förstår, säger John Kostet från North Sweden.

– EU:s budget är störst där utmaningarna är störst, vilket i Sverige framförallt är i de
norra delarna: Övre och Mellersta Norrland. Men alla svenska regioner har egentligen
strukturella utmaningar med gleshetsproblematik eftersom Sverige har få personer på
en stor yta, säger Jonas Örtquist, regional utvecklingsexpert på Tillväxtverket.

Med budgetförslaget som presenterades av Europeiska rådets ordförande Charles Michel i februari, så hade Sverige fått mellan 15 till 20 procent mindre pengar från de regionala fonderna, enligt tankesmedjan CPMR. Syftet med stödet är bland annat att stimulera tillväxt och minska ekonomiska och sociala skillnader i Europa, budgetområdet kallas därför för sammanhållningspolitiken. 

Det svenska beroendet av EU:s sammanhållningsfonder är stort, enligt en kartläggning av Sveriges kommuner och regioner. 2016 hade nästan hälften av Sveriges regioner en budget som bestod av 50 procent EU-stöd för regional utveckling. 

Trots det vill Sveriges riksdag och regering se större nedskärningar än vad Charles Michel presenterade i februari.

Inget besked om hur stöd ska ersättas

John Kostet, som är expert för intresseorganisationen North Sweden, är kritiskt till att regeringen inte har meddelat hur de skulle kompensera för ett minskat EU-stöd.                                                                            

– Om pengarna försvinner hämmas det regionala utvecklingsarbetet i de norra regionerna kraftfullt, både ekonomiskt och systematiskt. Kunskapsnivån om hur arbetet funkar är generellt väldigt låg, och jag menar att det finns en risk att riksdagen drar ner inom områden som de inte fullt ut förstår, säger John Kostet.

Han ger exempel på vad pengarna går till: 

– Utveckling av besöksnäringen, smartare förädling av råvaror och arbetet med grön omställning. Skogsindustrin har utvecklats från att exportera mestadels råvaror till att nyttja hela råvaran och producera allt från fiskfoder till drivmedel. Det hade inte varit möjligt utan EU-stödet, säger han.

EU-minister Hans Dahlgrens pressekreterare Andreas Enbuske förklarar Sveriges hållning.

– Linjen är att rätta mun efter matsäcken, så att långtidsbudgeten anpassas till att Storbritannien lämnat EU. Vi vill dra ner på hur mycket pengar som går till de traditionellt mycket stora utgiftsområdena, dit hör sammanhållningspolitiken men också jordbrukspolitiken, säger Enbuske. 

Störst andel sammanhållningspolitiska EU-medel per invånare 2016 fick de norra regionerna. Mest fick Jämtland Härjedalen, 3 751 kronor per person. 

Regionpolitiker Elise Ryder Wikén (M) menar att klyftorna i Europa ökar utan regionalt stöd. 

– Stödet är särskilt viktigt för regioner med långa avstånd, när vi exempelvis investerar i infrastruktur så blir det långa sträckor att bekosta. Jämtland Härjedalen behöver också utveckla fibernätet, vilket EU finansierar, säger hon. 

EU-kommissionen väntas imorgon, på onsdag, presentera ett nytt och corona anpassat förslag om hur flerårsbudgeten ska utformas, efter det kan regeringen ge besked.  

Kommer Sverige att kompensera svenska regioner från statsbudgeten för de minskade EU-intäkterna?

– När budgetramens storlek är färdigförhandlad och låst, kommer vi givetvis att arbeta för att återflödet till Sverige blir så bra som möjligt. Hur medlen för regional utveckling utformas under nästa programperiod får vi återkomma till när budgetramen är färdigförhandlad, säger pressekreterare Andreas Enbuske.