EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterar sitt förslag på en ny coronafond och uppdaterad flerårsbudget.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterar sitt förslag på en ny coronafond och uppdaterad flerårsbudget.

Bild: EU

Nästa generations EU föreslås som väg ut ur coronakrisen

EU-kommissionen vill låna upp 750 miljarder euro för att få de mest coronadrabbade områdena på fötterna. Nya EU-skatter föreslås för att betala tillbaka lånen. Förslaget går på många punkter mot den svenska, sparsamma linjen.

– Antingen går vi alla var för sig och lämnar länder, regioner och personer bakom oss och accepterar en union av dem som har och dem som inte har. Eller så går vi tillsammans framåt och bygger en väg för oss och nästa generation. För mig är valet enkelt, jag vill att vi ska ta ett nytt, modigt steg framåt, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen när hon presenterade sitt förslag på en ny coronafond som ska hjälpa till att väcka liv i medlemsländernas ekonomier igen efter pandemin.

EU-kommissionen föreslås låna upp 750 miljarder euro på den globala finansmarknaden. Av dessa ska två tredjedelar delas ut som direkta bidrag och en tredjedel i form av lån. Förslaget kallar von der Leyen för Nästa generations EU och påminner i stora delar det förslag som Tyskland och Frankrike lanserade för halvannan vecka sedan.

Pengarna ska gå till tre huvudområden: ekonomisk hjälp till medlemsländerna för reformer och investeringar, skapa incitament för privata investeringar och förebygga framtida pandemier.

Kommissionen vill även sätta ytterligare fokus på sina två huvudprioriteringar: den gröna omställningen och digitalisering. Stöd ska även länkas till EU:s årliga rekommendationer om vad medlemsländerna bör göra för att stärka sina ekonomier.

Vilka länder och regioner som får mest stöd beräknas genom en omfördelningsnyckel där de mest drabbade får mer och rikare mindre och där nivån på den nuvarande statsskulden spelar in. För Sveriges del beräknas det innebära en nettoavgift på 16,6 miljarder euro, motsvarande 3,5 procent av BNP.

Kommissionen menar att det i framtiden kommer kosta mer om man nu inte gör dessa satsningar med ökad arbetslöshet, sämre tillväxt och ökade klyftor mellan och inom länderna som följd.

Nya EU-skatter föreslås

För att hjälpa till att betala tillbaka lånen föreslår kommissionen nya skatter som ska gå till direkt EU-budgeten. På önskelistan står bland annat en digitalskatt och att pengar från handeln EU:s utsläppsrätter går till EU-budgeten.

Lånet på 750 miljarder ska betalas tillbaka av alla medlemsländer via EU-budgeten med start 2028 och fortgå under en 30-årsperiod.

Ökad EU-budget

Kommissionen föreslår att EU:s flerårsbudget för 2021-2027 samtidigt uppgår till 1 100 miljarder euro. Det är något mer än det kompromissförslag som Europeiska rådets ordförande Charles Michel tidigare i år lade fram i förhandlingarna om flerårsbudgeten. 

Kommissionen vill fortsatt att de rabatter som EU-avgiften som Sverige och fyra andra rika medlemsländer har ska fasas ut. Men nu på längre sikt än i sitt ursprungliga förslag från 2018

Går mot svenska linjen

Direkta bidrag, gemensam EU-upplåning, höjd EU-budget, slopad budgetrabatt och nya EU-skatter är förslag som den svenska regeringen hittills har avvisat. 

Förslaget skickas nu till medlemsländerna och EU-parlamentet som uppmanas att skynda på lagstiftningsarbetet så att flerårsbudgeten kan börja gälla som planerat den första januari 2021. Helst senast vid EU-toppmötet i juli hoppas man på en överenskommelse. Alla medlemsländer har vetorätt.