Två händelser anges bakom Merkels plötsliga omsvängning
BRYSSEL 22 maj 2020Två omvälvande händelser ska ha legat bakom den tyska förbundskanslerns beslut att stödja planen på en coronafond där EU-länderna gemensamt lånar pengar och omfördelar dem till de mest drabbade regionerna.
Tyskland har länge varit motståndare till en storskalig gemensam upplåning på EU-nivå och omfördelning av pengar till fattigare medlemsländer. I tysk EU-politik har man länge talat med avsmak om vad man kallar en transferunion, där Tyskland – EU:s ekonomiska motor – i praktiken skicka pengar till fattigare länder i euroområdet.
Men i förra veckan gjorde landets förbundskansler Angela Merkel en tydlig omsvängning från den positionen när hon tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron presenterade ett förslag på en coronafond. Tanken är att EU-kommissionen lånar upp 500 miljarder euro som sedan delas ut till drabbade regioner och alla medlemsländernas står gemensamt för avbetalningen på lånet via EU-budgeten.
Enligt diplomater som Financial Times talat med var det två händelser som fick Angela Merkel på andra tankar. Dels den växande oron för att coronapandemin, som slagit olika hårt mot olika medlemsländer, riskerar EU:s framtid och splittra den inre marknaden ytterligare. Dels den dom från tyska författningsdomstolen som ifrågasatte Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer. Euroländerna har tidigare kunnat förlita sig på ECB-stöd under finans- och eurokrisen men beslutet ska ha fått Merkel att inse att det även behövs krisstöd från medlemsländerna.
Merkels vändning ska enligt tidningen ha överraskat inte bara franska diplomater utan även sina egna allierade. Att hon gick med på att hela coronafonden bör bestå av bidrag – och inte av lån som Tyskland tidigare krävt – utgjorde ytterligare ett frapperande element.
Historiskt beslut
Från flera håll beskrivs det tysk-franska coronafondsförslaget som en möjlig milstolpe i EU-samarbetet. Jämförelser görs med USA då politiker i landet i slutet av 1700-talet enades om att låta de federala regeringen ta på sig skulderna från amerikanska frihetskriget mot brittiska kronan.
För att förslaget ska bli verklighet krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det eftersom det rör EU-budget där varje land har vetorätt. Sverige tillsammans med Österrike, Nederländerna och Danmark har tidigare kritiserat förslaget.
Ämnen i artikeln
