En del av EU-ländernas gemensamma lån föreslås stimulera sysselsättning och motverka barnfattigdom.

En del av EU-ländernas gemensamma lån föreslås stimulera sysselsättning och motverka barnfattigdom.

Så ska coronakrisfonden användas

Syftet med EU-kommissionens förslag på en återhämtningsfond är att  hjälpa medlemsländerna genom coronakrisen. Europaportalen förklarar förslaget och vad som händer härnäst. 

EU-kommissionen lade under onsdagen fram sitt förslag på en ny återhämtningsfond. Enligt det ska medlemsländerna gemensamt låna 750 miljarder euro på den globala finansmarknaden. Två tredjedelar av pengarna ska delas ut som direkta bidrag medan en tredjedel ska betalas ut via lån.

Konkret föreslås att cirka 75 procent av coronapengarna förmedlas via nationella återhämtningsprogram. Det betyder att medlemsländerna får ansvar att lägga upp egna program med delmål och tidsplaner för reformer. De nationella programmen ska fokusera på miljömässig hållbarhet, utbildning, sysselsättning och sammanhållning, för att nämna några exempel. 

EU-pengar ska distribueras pö om pö när delmålen uppfylls.

– Om vi tar på oss denna extra börda med lån och bidrag måste vi se till att våra beslut tar oss mot framtiden och inte till det förflutna. De nya nationella programmen kommer att ha en grön- och digital omställning som grund, sade Frans Timmermans, klimatkommissionär, under torsdagens pressträff.

Motverka barnfattigdom och stimulera jobb

En andel av pengarna ska gå till de nuvarande sammanhållningsfonderna, vilka syftar till att minska de ekonomiska och sociala klyftorna i EU. Pengarna ska stimulera sysselsättning, motverka barnfattigdom och skapa ungdomsjobb. Bland annat genom kortvariga arbetsprogram och stöd för egenföretagare.  

Enligt förslaget skulle 50 miljarder euro av de lånade 750 miljarderna gå till sammanhållningsfonder, och fördelas inom de två närmsta åren. 

Miljarder åt en klimatomställning

30 miljarder euro skulle satsas på klimatomställningen. Finansieringens syfte är att lindra de socioekonomiska effekterna av klimatomställningen då den förväntas drabba vissa regioner hårdare. Till exempel genom att stödja kompetensutbildning och hjälpa små och medelstora företag. 

“Alla [EU-länder och regioner] kommer inte att ha samma kapacitet att hantera kostnaderna för att anpassa sig till klimatövergången. Mot bakgrund av coronakrisen har inte bara behovet av en grön återhämtning blivit ännu mer pressande, utan också behovet av att ge stöd till de mest utsatta regionerna”, skriver EU-kommissionen

Vad blir nästa steg?

EU-kommissionens gemensamma lån och nästa långtidsbudget är ännu bara förslag, nu ska medlemsländernas stats- och regeringschefer ta ställning. Förhoppningen är att nå konsensus på EU-toppmöten innan augusti. 

Några avgörande beslut har också lämnats åt stats- och regeringscheferna, till exempel möjligheten att skapa nya inkomstkällor för EU:s budget. 

– Jag känner mig säkert på att vi kommer att nå ett beslut inom de kommande månaderna, det är viktigt, inte minst då vi föreslår att vissa program ska börja gälla redan i år, sade Dombrovskis.