Annons

Ledarna för de fyra "sparsamma" EU-länderna Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike. Arkivbild.

Ledarna för de fyra "sparsamma" EU-länderna Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike. Arkivbild.

Bild: EU

Sverige säger nej till EU-bidrag till coronadrabbade länder

Sverige och tre andra rika EU-länder avvisar det tysk-franska förslaget om gemensam upplåning för att kunna ge bidrag till de mest coronadrabbade medlemsländerna. Eventuellt stöd bör villkoras och måste betalas tillbaka. Men förslaget anklagas för att vara "intellektuellt lättjefullt" och för att sätta EU-samarbetet på spel.

För en vecka sedan presenterade Tyskland och Frankrike tillsammans ett förslag om att upprätta en ny coronafond där EU-länderna tillsammans via EU-budget lånar upp pengar och delar ut till de områden som drabbats mest av pandemin. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel motiverade sitt överraskande stöd för en sådan fond bland annat med att EU riskerar att splittras ytterligare om klyftan mellan de länder som drabbats mest och de som klarat sig bättre blir än större.

Förslaget välkomnades i länder som Spanien och Italien som länge krävt gemensam upplåning och att hjälpen ska utgöras av direkta bidrag i stället för lån. Gruppen som kallar sig ”de sparsamma fyra” – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – är dock starka motståndare mot ett sådant upplägg.

I helgen lanserade de fyra ett motförslag i ett tvåsidigt icke-officiellt dokument genom att cirkulera det i media. Förslaget har varken adressat eller avsändare och förekommer inte på någon av de fyra regeringarnas hemsidor.

De fyra länderna ställer sig i förslaget bakom en coronafond men utan gemensam upplåning med "fördelaktiga" lån istället för bidrag. 

”Vi kan inte gå med på något instrument eller åtgärder som leder till gemensamma skulder eller någon signifikant ökning av EU-budgeten”, heter det.

Man vill att fonden ska vara tidsbegränsad på två år, att lånen ska villkoras med att mottagarländerna genomför reformer och att de ska gå till vissa områden som forskning, stärkte sjukvård och klimatomställning.

Ingen ökad EU-budget

Den kommande coronafonden väntas hänga tätt samman med EU:s nästa flerårsbudget. I sitt förslag står de fyra länderna fast vid sitt tidigare krav på att EU-budgeten inte får öka ”signifikant”. Hittills har man satt en gräns vid högst en procent av bruttonationalinkomsten BNI.

I förslaget pekar man på att ekonomierna i alla EU-länder i år väntas krympa markant till följd av pandemin och att de därmed inte har råd att bidra med mer pengar till EU-budgeten och coronafonden.

Annons

”Ytterligare pengar för EU, oavsett hur de finansieras, kommer att anstränga medlemsländernas budgetar ännu mer”, heter det.

De upprepar även sitt tidigare krav på att de rabatter på EU-budgeten som fem rika medlemsländer har måste vara kvar.

Motförslaget får kritik

Från flera håll kommer kritik mot det svensk-dansk-nederländsk-österrikiska förslaget.

”Dokumentet är så intellektuellt lättjefullt att det är svårt att anta att de själva tror på det. Mer lån kommer inte att lösa några problem”, skriver Lucas Guttenberg, ställföreträdande chef för proeuropeiska tankesmedjan Jacques Delors Centre.

”Österrikes, Sveriges, Danmarks och Nederländernas motförslag för coronafonden är upprivande i tonen och felaktig i innehållet. Den som nu inte har europeisk solidaritet sätter EU på spel”, kommenterar den politiske reportern Daniel Brössler i tyska Süddeutsche Zeitung.

Kräver enhällighet

På onsdag ska EU-kommissionen presentera sitt förslag om en ny coronafond och uppdatera sitt förslag om nästa flerårsbudget. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare sagt att fonden ska utgöras av en ”balans mellan lån och bidrag” och att den bör räknas i biljoner euro. För att förslaget ska bli verklighet krävs att alla medlemsländer ger sitt godkännande.