Tyskland varnas: EU-rätt står över nationell rätt

I förra veckan fällde den tyska författningsdomstolen sitt avgörande i frågan om huruvida Europeiska centralbankens stödköp av krisande euroländers statsobligationer var förenliga med Tysklands grundlag. Den tyska domstolen hade tidigare begärt ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen som i slutet av 2018 fann att stödköpen var förenliga med EU-rätt.

I sin slutliga dom ignorerade dock den tyska författningsdomstolen EU-domstolen och krävde ytterligare försäkringar från Europeiska centralbanken att stödköpen var proportionerliga. Det tyska beslutet är av stor vikt för det rättsliga systemet i EU eftersom EU-domstolens domar enligt fördraget är bindande för nationella domstolar och EU-rätt står över nationell rätt.

I ett ovanligt skarpt uttalande underströk på söndagen EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU-rätt trumfar nationell rätt.

”Det sista ordet i EU-rätten uttalas alltid i Luxemburg [där EU-domstolen har sitt säte]. Ingen annanstans”, sade von der Leyen.

”Vi analyserar den tyska författningsdomstolens dom i detalj. Och vi kommer att se över möjliga åtgärder vilket kan inkludera överträdelseförfaranden”, sade kommissionsordföranden och syftade på det förfarande som EU-kommissionen kan inleda mot länder som man anser bryter mot EU-rätten

I ett lika ovanligt pressmeddelande betonar EU-domstolen det faktum att dess förhandsavgöranden ”är bindande för den nationella domstolen vid dess avgörande av det nationella målet”.

”Olika uppfattningar mellan domstolarna i medlemsstaterna om giltigheten av sådana rättsakter skulle nämligen kunna undergräva både enhetligheten i unionens rättsordning och rättssäkerheten. Det är endast på detta sätt som det kan garanteras jämlikhet mellan medlemsstaterna i den union som de har skapat”, heter det i EU-domstolens uttalande.

Den tyska författningsdomstolen anser å sin sida att den hade rätt att bortse från EU-domstolens dom eftersom den anser att själva frågan ligger utanför EU:s maktbefogenheter.

– Tekniken som [den tyska författningsdomstolen] använde – att själv kunna döma – istället för att följa domstolen i Luxemburg är farlig. De försökte att spränga det europeiska systemet, men jag är inte helt säker på att de lyckades, sade Kees Sterk, nederländsk ordförande för det europeiska domarrådsnätverket ENCJ, till Financial Times.

Daniel Kelemen, professor i EU-rätt, menar att rättsordningen i EU har satts på spel i och med den tyska domen. 

”EU-domstolen har rätt och den tyska författningsdomstolens position är ohållbar. Om 27 nationella författningsdomstolar kunde bestäm om EU:s maktbefogenheter i sina länder skulle EU-rätten betyda olika saker i olika länder och därmed inte betyda något. Stater skulle kunna vraka och välja vilka EU-lagar som gäller dem genom att ändra sin grundlag”, skriver han.

Välkomnas i Ungern och Polen

Professor Daniel Kelemen varnar även för att en sådan tolkning kan leda till att auktoritära ledare i vissa EU-länder kan börja strunta i EU-lagar som de ogillar. I både Polen och Ungern har den tyska domen välkomnats.

”Fördragen skapas av medlemsländerna och de bestämmer var EU-institutionernas begränsningar ligger”, skrev den polske premiärministern Mateusz Morawiecki i tyska tidningen FAZ i helgen. Han kallar den tyska domen ”en av de viktigaste domarna i EU:s historia”.

EU-domstolen har vid tre tillfällen dömt ut den polska regeringens reformer av landets rättsväsende för att strida mot EU-rätt. Regeringen har å sin sida försvarat sig med att frågor om domstolar och rättsväsende är nationella.

Ungerns justitieminister Judit Varga säger samtidigt i en intervju med regeringsvänliga Magyar Nemzet att domen kan göra att medlemsländerna kan få mer makt.

– Det är ett viktigt faktum att EU-domstolen blivit föremål för granskning. Jurister har länge väntat på ett tillfälle då det beslutas om vem som får det slutliga ordet i händelse av en konflikt mellan EU:s och medlemsländernas maktbefogenheter, sade Varga som tillade att hon anser att det är medlemsländerna som bör ha sista ordet.

Kommissionen avgör eventuella åtgärder

Det är nu upp till EU-kommissionen att avgöra huruvida ett överträdelseförfarande mot Tyskland ska inledas. Men eftersom den tyska författningsdomstolens dom är slutgiltigt kan det inte ändras, enligt jurister vid EU-kommissionen. De framhåller även att kommissionen måste vara försiktig så att den inte riskerar att rucka på principen om domstolars oberoende. I första hand vill man få till en dialog med den tyska regeringen om hur frågan ska kunna lösas. 

Även ECB kan vidta åtgärder

Den tyska författningsdomstolen satte en tidsfrist på tre månader för Europeiska centralbanken att motivera sina stödköp av statsobligationer. Om så inte är fallet måste den tyska centralbanken sluta delta i stödköpen. Denna del av den tyska domen kan strida mot ECB:s och den tyska centralbankens oberoende. ECB kan inleda ett förfarande mot den tyska centralbanken om denna slutar delta i stödköpen och därmed går emot ECB som hittills sagt att de ska fortgå.