Stor enighet om sparsam svensk EU-linje

Nu inleds de omstartade EU-förhandlingar som i slutändan ska bli EU:s nya budget för perioden 2021- 2027 samt en extra satsning ut ur coronakrisen kallad återhämtningsfonden eller nästa generations EU. Men vägen till en överenskommelse är inte rak utan krokig och kantad av olika uppfattningar om både storlek, innehåll och särskilda villkor.

– Detta kommer att vara en orienterande diskussion så det kommer inte att bli en försök till överenskommelse, sade statsminister Stefan Löfven (S) till riksdagens EU-nämnd på torsdagen. 

Tidigare i veckan meddelade Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett brev till stats- och regeringscheferna: “Vi kommer att behöva arbeta hårt under de kommande dagarna och veckorna”. Hans förhoppning är en uppgörelse under juli för att snabbt komma igång med återhämtningsfonden.

Sverige tillhör sedan tidigare fyra EU-länder som kallar sig för de sparsamma vilket betyder att de vill se en mer återhållen EU-budget än andra och tuffare villkor kring återhämtningsfonden.

Den svenska linjen delas av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Liberalerna vilka står på var sin sida i retoriken. SD vill skippa återhämtningsfonden helt och låta länder få klara sig själva medan Liberalerna betonar solidaritet och därför kan tänka sig både större EU-budget samt vissa nya EU-skatter. Regeringen har tidigare i år uttalat sig positiv för nya typer av EU-avgifter inte minst på plast men det togs inte upp i under dagens debatt.

Men samtidigt som Sverige gärna vill ställa sig på budgetbromsen finns en annan sida av myntet som Stefan Löfven påminde EU-nämndsledamöterna om.

– Vi ska komma ihåg att EU är vår största marknad där svenska företag och konsumenter köper och säljer allra mest. Att Europas ekonomi snabbt kommer på fötter är väldigt viktigt för svensk ekonomi och därmed också vår välfärd, sade Stefan Löfven.