Annons

 Theresa Ryberg M Figueiredo & Daniel Wiber från Företagarna

Theresa Ryberg M Figueiredo & Daniel Wiber från Företagarna

Bild: Creative Commons

Debatt: EU:s coronafond är bra för Sveriges företag

Utan coronafonden skulle inte bara EU som helhet, utan även de enskilda ekonomierna kollapsa. Det skriver Theresa Ryberg M Figueiredo & Daniel Wiber från Företagarna.

Efter nästan rekordlånga förhandlingar kom EU:s stats- och regeringschefer till slut överens om ett stödpaket för att rädda de av coronaviruset svårt härjade ekonomierna i främst Sydeuropa. Det rör sig om inte mindre än 750 miljarder euro som EU:s länder, däribland Sverige, ska bistå med. Stödpaketet består av 390 miljarder i bidrag, och 360 i lån. Detta är kopplat till EU:s fleråriga budget för de sju kommande åren som nu är anpassad efter coronakrisen. 

Att stödpaketet nu kommit på plats borde vara goda nyheter för Sveriges företagare.

Stödpakets syfte är att rädda den inre marknaden, som alla medlemsländer tjänar enormt mycket på. Utan detta paket skulle inte bara EU som helhet, utan även de enskilda ekonomierna kollapsa. I en tid av tuffa utmaningar är det viktigt, inte minst för företagen, att EU och den inre marknaden fungerar som det är tänkt. Dessutom kan paketet fungera som ersättning då de nationella, akuta räddningsinsatserna snart ska avvecklas. 

Utöver detta signalerar det solidaritet, vilket gynnar EU:s ekonomi på lång sikt. Ekonomi är till stor del psykologi. Man måste kunna lita på varandra för att göra affärer. I det här fallet stärks EU av att man tydligt kan visa att man håller ihop när krisen slår till som hårdast. Investeringar görs när marknaden är stark och håller ihop – den signalen som nu skickas kommer att locka dessa investeringar. 

Det är en komplex kombination av olika faktorer som kommer att påverka medlemsländernas ekonomi de kommande åren: coronakrisen är givetvis en av dessa, men även brexit. Under förhandlingarna har det varit svårt att täcka för hålet på tio miljarder euro om året som Storbritannien lämnar efter sig. 

När Storbritannien faller bort förlorar dessutom Sverige en viktig allierad och balansen inom EU sätts i gungning. Men det senaste toppmötet har visat att Sverige har andra starka allierade som sätter vikt på samma prioriteringar: klimat, rättsstat (även om denna fråga till slut blev ganska urvattnad) och även själva utformningen av paketet. 

Varje medlemsstat kommer nu att behöva presentera sin enskilda återhämtningsplan. Denna plan ska godkännas av de andra medlemsstaterna. Det är bra att en återhämtningsplan ska presenteras, men det finns en risk att stödet för vissa länder i akut behov av hjälp kan försenas på grund av administration och/eller politiska intressen. En annan risk är att det effektiva stödet inte når fram till företagen i vissa länder, som vi redan ser i exempelvis Grekland. 

I det nya räddningspaketet finns möjligheten att dra i en så kallad ”nödbroms” om ett medlemsland inte följer sin ursprungliga återhämtningsplan. Nödbromsen kommer att fungera som en garanti för de andra medlemsstaterna.

Annons

Kritiken mot paketet har inte uteblivit. Många tycker att notan blev väl saftig för Sveriges del. Det finns skäl att nyansera den bilden något. Sverige har lyckats förhandla fram en större rabatt på vår årsavgift, nästan elva miljarder kronor om året. Trots en ökad avgift totalt så är den ungefär lika stor som tidigare om man räknar i andel av BNI, nämligen 0,8 procent. En del kritiker verkar inte se skogen för alla träd.

Sverige är ett av de EU-länder som tjänar mest på den inre marknaden och EU:s överlevnad påverkar Sveriges näringsliv direkt positivt. Vi är ett litet, exportberoende land och våra största marknader ligger inom EU. Cirka 70 procent av Sveriges export av varor och tjänster går till den inre marknaden. Att EU klarat även denna svåra utmaning och att den inre marknaden fortsätter att fungera är positivt för Sveriges företagare på lång sikt.

 

Theresa Ryberg M Figueiredo

Expert EU-frågor, Företagarna

Daniel Wiberg

Chefsekonom, Företagarna