Debatt: Debatt: EU:s vattendirektiv måste ändras

Rent vatten är en förutsättning för liv och EU:s vattendirektiv har starkt bidragit till att skydda havs- och vattenmiljöerna i Europa. Samtidigt stoppar dagens skrivningar nya miljövårdande reningsverk. Detta kan inte varit ambitionen när direktivet skrevs för 20 år sedan. 

Grunden i EU:s vattendirektiv är att vattenkvaliteten inte får försämras. Det är en princip som SKR och Svenskt Vatten omfamnar. Men när städer och regioner i Sverige idag behöver växa med bostäder, skolor, sjukvård och arbetsplatser – och redan har ett reningsverk med en reningsgrad om 98-99 procent – så sätter direktivet stopp när reningsverket inte kan kompensera ökade utsläpp med bättre teknik. Den återstående procenten som inte går att rena innebär ju att den totala mängden utsläppta ämnen ökar och försämrar vattnets kvalitet, ju fler som spolar i toaletter, städar, diskar, tvättar och duschar i sina hem och på arbetsplatser. 

Men verkligheten är att befolkningen växer ändå. Och att vattenmiljön definitivt kommer att försämras om inte miljöförbättrande avloppsreningsverk kommer att tillåtas. Faktum är att det är lättare för avloppsverk med sämre teknik att få tillstånd eftersom de har en ökad reningspotential kvar att disponera när befolkningen ökar så att utsläppen inte ökar. När potentialen är uttömd går inte det. Konsekvensen blir att EU:s vattenlagstiftning visserligen driver på de som är allra sämst på att skydda vattenmiljön men samtidigt straffar dem som ligger i framkant. Det räcker med små försämringar på kvalitetsfaktornivå för att ett projekt inte kan tillåtas.

Vi har i Sverige redan fått en dom som hindrat ett reningsverk att byggas så stort som det behövs, andra planerar långa ledningar till mycket höga kostnader för att späda ut renat avloppsvatten i vattenförekomster som tidigare varit opåverkade av avlopp. Detta beror inte på svensk lagstiftning utan på EU:s vattendirektiv. På grund av direktivet är vi på väg 60 år bakåt i tiden till de långa ledningarnas miljöpolitik. Frivilliga lokala ambitioner att rena läkemedel och organiska ämnen med dyr teknik slås i spillror när lagstiftningen framtvingar kommunala beslut att investera dyrt i meningslösa åtgärder för att följa regler om enstaka mindre viktiga ämnen, snarare än skydda miljön. 

När EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius nu sagt att ramdirektivet inte ska revideras, så hindras alltså paradoxalt nog Sveriges allra mest effektiva miljöskyddande reningsverk och de högsta miljöambitionerna. Detta går inte ihop med EU:s gröna giv. SKR och Svenskt Vatten beklagar detta och menar att direktivet måste justeras om det på bästa sätt ska kunna fortsätta skydda havs- och vattenmiljöerna. Vi menar även att det bara är en tidsfråga innan fler medlemsstater kommer att ställas inför samma problem. 

För oss är det odiskutabelt att naturen och samhället behöver rent vatten vare sig vi verkar i tätorter, på landsbygd, inom industri eller tjänstesektorer. Men ska det gå att skydda vattnet i sjöar, åar, floder, hav och längs kuster måste samhället ta hänsyn också till människors behov.

Vi vänder oss till regeringen, riksdagens partier och EU-parlamentet med uppmaningen att miljöskyddande verksamheter som avloppsreningsverk och andra miljöåtgärder i samhället alltid ska kunna tillåtas. Därför krävs en mindre justering av EU:s Ramdirektiv för vatten och villkoren i artikel 4.7.  

Anders Knape

Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Elisabeth Unell

Ordförande, Svenskt Vatten