EU-parlamentet missnöjt med budgetuppgörelse

EU-parlamentet röstade i förra veckan om en åsiktsyttring om den uppgörelse om unionens nästa flerårsbudget och coronafond som stats- och regeringscheferna nådde efter ett maratontoppmöte.

Parlamentarikerna är kritiska till flera delar av uppgörelsen som nu måste godkännas även av EU-parlamentet. 

”Europaparlamentet godtar inte den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2021–2027 i sin nuvarande form”, heter det i resolutionen som stöddes av 465 ledamöter mot 150 som röstade nej.

En het fråga i budgetförhandlingarna som pågått från och till sedan förslaget först presenterades för över två år sedan är huruvida man ska införa en möjlighet att stoppa utbetalningar av EU-stöd till medlemsländer som inte följer grundläggande demokratiska principer som rättsstatlighet. Principer som alla EU-länder förbundit sig att respektera.

”Europaparlamentet beklagar starkt att [stats- och regeringscheferna i] Europeiska rådet kraftigt försvagade kommissionens och parlamentets insatser för att värna rättsstatsprincipen,”, anser ledamöterna.

Vill ha mer EU-skatter och större budget

EU-parlamentarikerna är även kritiska till att medlemsländernas ledare inte gick längre när det gäller att i framtiden införa nya skatter, eller så kallade egna medel, till EU-budgeten. Ledarna enades konkret om att införa en skatt på plastförpackningsavfall som inte återvinns som ska gå till EU-budgeten.

”Parlamentet betonar att plastskatten bara är ett första steg mot att uppfylla parlamentets förväntningar. Parlamentet tänker förhandla fram en rättsligt bindande tidsplan […] för att införa fler egna medel.”

De är även missnöjda med att storleken på flerårsbudgeten inte blev större och att stats- och regeringscheferna minskade EU-stöden till bland annat klimatsatsningar, forskning och unga.

”Parlamentet påpekar att nedskärningarna i den fleråriga budgetramen går stick i stäv med EU:s mål”, heter det i resolutionen som även beklagar att Sveriges och fyra andra medlemsländers rabatter på EU-avgiften blir kvar.

När det gäller coronafonden på 750 miljarder euro är EU-parlamentarikerna å andra sidan i det stora nöjda med uppgörelsen. Man vill dock ha större fullt inflytande över genomförandet av fonden.

Fler svenskar mot än för

Av de 21 svenska EU-parlamentarikerna röstade sex för resolutionen som kritiserade stats- och regeringschefernas uppgörelse (L, C och MP). Tio röstade mot (KD, SD, M och V).

– Vi motsätter oss Europaparlamentets nya krav. Vi vill inte se en ännu högre EU-budget och vi säger bestämt nej till nya EU-skatter och vidlyftig bidragspolitik, sade EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) i samband med omröstningen. 

Socialdemokraternas fem ledamöter lade ned sina röster.

Nästa steg

Närmast inleds förhandlingar mellan företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna via det nuvarande ordförandeskapet Tyskland. I de motsvarande förhandlingarna om EU:s förra flerårsbudget för sju år sedan fick EU-parlamentet genom en handfull av sina krav dock utan att påverka de stora dragen i stats- och regeringschefernas uppgörelse.