Annons

– Arbetslösheten är hög i Sverige och den har stigit väldigt mycket, det råder det inget tvivel om. Frågan är egentligen om det är så bra i andra länder som statistiken pekar på, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

– Arbetslösheten är hög i Sverige och den har stigit väldigt mycket, det råder det inget tvivel om. Frågan är egentligen om det är så bra i andra länder som statistiken pekar på, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Bild: LO

Ekonom: Svårt jämföra arbetslöshet i EU under pandemin

Att Sverige har en högre arbetslöshet än många andra EU-länder stod klart före pandemin. Men vad som orsakat den stora ökningen i Sverige under våren kan vara mer otydligt. – Det är alltid klurigt att jämföra statistik mellan länder och just nu är det extra klurigt, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö och pekar på några faktorer. 

I förra veckan kom Europaportalen med nyheten att Sverige nu befinner sig på fjärde plats bland de EU-länder som har högst arbetslöshet. En närmare granskning visar dessutom att den svenska arbetslöshet i år stigit betydligt mer än EU-genomsnittet.  

LO-ekonomen Torbjörn Hållö poängerar att Sverige redan före coronakrisen hade en relativt högre arbetslöshet jämfört med andra EU-länder. Bakom det ser han tre sannolika orsaker: en högre svensk flyktinginvandring, hög sysselsättningsgrad och avsaknad av de praktik- och lärlingssystem som finns i vissa EU-länder. 

– En central förklaring är att Sverige har väsentligt högre flyktinginvandring än omvärlden. Det är en grupp som har väsentligt högre arbetslöshetsrisk i alla länder, säger Torbjörn Hållö till Europaportalen.

Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv är också inne på ett liknade resonemang.– Den svenska arbetsmarknaden är tudelad med en stor grupp som har en svag förankring. I en nedgång drabbas utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning hårdare än andra. Dessa grupper har på senare år vuxit mer i Sverige än i andra jämförbara länder, säger Jonas Frycklund. Det bekräftas av Eurostat sammanställningar över arbetslöshet i EU, se Europaportalens grafiska sammanställningar.

En annan förklaring, menar Hållö, är att Sverige har ett välfärdssystem som uppmuntrar till ett högt arbetskraftsdeltagande. Det vill säga att grupper som i andra länder skulle stått utanför arbetsmarknaden och inte sökt arbete syns i svensk statistik som arbetslösa. 

– En tredje förklaring är av teknisk natur, där Sverige klassar fler yngre än i andra länder som arbetslösa på grund av utformning av praktik och lärlingssystem.

Arbetslöshet 

Januari 2020

Juli 2020

Skillnad

Sverige

7,0 procent

Annons

9,4 procent

+2,4 procent

EU-snittet

6,5

7,2

+0,7

Källa: Eurostat 2020, jämför januari och juli.

Hållö är osäker om varför arbetslösheten stiger mer i Sverige än i EU-genomsnitt och om arbetslösheten är helt jämförbar på grund av coronakrisens effekter.

– Här tror jag att vi än så länge är i ett läge där jämförbarheten mellan länder är svår för att länder valt olika sätt att hantera nedstängningen. Sverige har i mindre utsträckning permitterat människor. I många andra länder så finns en betydande risk att grupper som är permitterade kan komma ut i arbetslöshet när systemen avvecklas, säger Hållö.

Hållö lutar sig mot en färsk rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som lyfter fram permitteringarna som en möjlig dold faktor på kommande arbetslöshet men också att många arbetslösa just på grund av coronarestriktioner är förhindrade att söka arbete. Här tillhör Sverige och de nordiska länder de som använt permitteringar i minst grad, runt 10 procent av arbetskraften  i slutet av maj. Det kan jämföras med exempelvis Frankrike, Italien och Nederländerna som ligger runt 30 procent eller över i andel permitterade enligt OECD.

– Det är alltid klurigt att jämföra statistik mellan länder och just nu är det extra klurigt. Arbetslösheten är hög i Sverige och den har stigit väldigt mycket, det råder det inget tvivel om. Frågan är egentligen om det är så bra i andra länder som statistiken pekar på. Och då tror jag att det är mycket som döljs i permitteringar och svårigheterna att faktisk aktivit stå till arbetsmarknadens förfogande under pendemin vilket krävs för att registeras som arbetslös, säger Torbjörn Hållö som hoppas att bliden klarnar om några månader.