von der Leyen: EU-fokus på klimat och digitalisering

Under närmare 80 minuter lade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen ut sin vision i sitt första linjetal för unionen under det kommande året. Mot bakgrund av den pågående pandemin och EU:s nya coronafond på 750 miljarder euro ser hon en chans för EU att lägga fullt fokus på de två kärnfrågorna klimatomställningen och digitalisering

– Detta är vår möjlighet att skapa förändring genom design – inte genom katastrofer eller genom diktat från omvärlden, sade von der Leyen.

På klimatområdet föreslår kommissionen att EU minskar sina klimatutsläpp med minst 55 procent till 2030.

– Vår konsekvensanalys visar tydligt att nå detta mål skulle sätta på rätt bana för att nå klimatneutralitet 2050 och för att nå våra åtaganden i Parisavtalet, sade hon.

Så sent som i förra veckan enades EU-parlamentets miljöutskott om att utsläppsmålet borde höjas till 60 procent. Bland medlemsländerna väntas motståndet mot högre utsläppsmål vara större.

Hon lyfte fram det svenska företaget Hybrit som ett exempel på möjligheterna att använda vätgas som grön energikälla i industrin och som drivmedel.

EU:s digitala årtionde

Det andra benet i von der Leyens plan på att ta EU in i framtiden är digitalisering, stordata och artificiell design.

– Det kommande årtiondet måste bli EU:s ”digitala decennium”. Det handlar om att ge Europa mer kontroll över sin framtid, sade von der Leyen som öronmärkte åtta miljarder euro för att ta fram en ny europeisk superdator och lovade att 20 procent av coronafonden ska gå till digitalisering.

I övrigt bjöd talet på få konkreta nyheter när det gäller digitalisering.

Minimilön ska respektera kollektivavtal

Den kanske hetaste EU-frågan i Sverige är den om att införa en europeisk minimilön. Alla partier och arbetsmarknadens partier är mycket kritiska. Men ett förslag kommer i slutet av oktober.

– Sanningen är den att för alltför många så lönar sig arbete inte längre. Kommissionen kommer att lägga fram ett lagförslag för att stödja medlemsländerna att sätta upp ett ramverk för minimilöner, sade von der Leyen som dock underströk att kollektivavtal, som är den svenska modellen, är en möjlighet för att uppnå detta.

– Jag är en stark förespråkare av kollektivförhandlingar och förslaget kommer till fullo att respektera nationella befogenheter och traditioner, sade hon.

EU-pengar ska villkoras och plan mot rasism

Tidigare har Ursula von der Leyen kritiserats för att inte ta frågan om den pågående undermineringen av rättsstatligheten i ett flertal medlemsländer på allvar. I onsdagens linjetal höll hon ett något högre tonläge i frågan.

– Kommissionen sätter största vikt vid rättsstatlighet. Det är garanten för våra mest grundläggande fri- och rättigheter i vardagen.

Hon lovade arbeta för att pengar ur EU-budgeten ska skyddas mot ”bedrägerier, korruption och intressekonflikter”. Hon nämnde dock inte rättsstatlighet som ett av dessa kriterier för villkorat EU-stöd.

– Brott mot rättsstatligheten kan inte tolereras. Europeiska värderingar är inte till salu, sade von der Leyen.

I talet lovade kommissionsordföranden även att ta fram en europeisk handlingsplan och föra in hatbrott utifrån etnicitet, religion, kön eller sexualitet under EU:s brottsdefinition. Hon riktade även en tydlig känga mot de kommuner i Polen som infört så kallade HBTQ-fria zoner.

– För att utrycka mig glasklart – HBTQ-fria zoner är zoner fria från mänsklighet. Och de har ingen plats i vår union.

”Humant” migrationsförslag

I nästa vecka ska EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson presentera det länge väntade förslaget på ny europeisk migrationspolitik. Sedan flyktingkrisen 2015 har frågan i praktiken blockerats i ministerrådet där vissa länder vill se en mycket tuffare migrationspolitik.

– Vi kommer att anta ett mänskligt och humant synsätt. De länder som uppfyller sina rättsliga och moraliska plikter eller är mer utsatta än andra måste kunna lita på solidariteten i hela EU. Migration är en europeisk utmaning och hela EU måste göra sin del, sade von der Leyen utan att gå in på huruvida detta innebär att kommissionen kommer förslå obligatorisk omfördelning av flyktingar mellan medlemsländerna, en av de största stötestenarna i de kollapsade förhandlingarna mellan medlemsländerna.

EU i världen

När von der Leyen tillträdde för knappt ett år sedan benämnde hon sin kommission ”geopolitisk”. Hittills har de ambitionerna legat något i skugga av coronakrisen. Nu vill hon ta nya tag.

– Vårt globala system har hamnat i en smygande handlingsförlamning. Stormakter antingen lämnar insitutioner eller tar dem som gisslan för sina egna intressen, enligt kommissionsordföranden som vill stärka och utveckla internationella samarbetsorganisationer som FN, WTO och WHO.

Med USA vill hon knyta nya band. Även samarbeten med Afrikanska unionen är viktiga. Relationen med Kina ser hon som samtidig ”strategiskt viktig” och ”en av de mest utmanande”. Förhoppningen om Ryssland som en pålitlig EU- partner avvisar hon med hänvisning till förgiftningen av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Konkret kommer kommissionen att lägga fram en europeisk Magnitskij-lag för att kunna komma åt personer i andra länder som bryter mot mänskliga rättigheter.

– Jag vill att EU blir en global förespråkare för rättvisa, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Svenska EU-parlamentariker kommenterar talet

Ledamöter från alla svenska partier i EU-parlamentet kommenterade, antingen i den efterföljande debatten i plenum eller via en pressbriefing, von der Leyens tal. Många av dem lyfte fram von der Leyen som en god talare och att hon förde en ambitiös agenda. Kritik riktades mot att kommissionen går vidare med förslaget om en europeisk minimilön. 

Heléne Fritzon (S)

– Det är ett tal om att hålla samman och ta ansvar för framtiden. Hon är tydlig att vi ska bygga för morgondagen och inte för gårdagen. 

Heléne Fritzon menar att talet innehåll många positiva delar men att det nu återstår att se huruvida Ursula von der Leyen kommer att kunna genomföra dem.

Fritzon är missnöjd med förslaget om att klimatmålet till 2030 bara ska höjas till minst 55 procent och så klart förslaget om minimilöner. Hon påpekade att von der Leyen inte uttryckligen sagt att det rör sig om ett skarpt direktiv om minimilöner men att det ”ligger i farans riktning”. Jämställdhetsaspekten tycket Fritzon även saknades i linjetalet.

Tomas Tobé (M)

– Jag tycker att talet innehöll väldigt mycket som representerar den stora majoriteten i EU-parlamentet. Ett sådant här tal blir lite grann av allt till alla och djävulen sitter så klart i detaljerna. 

– Jag är positivt överraskad att hon var relativt tydlig när det till exempel kommer till detta med rättsstat. I praktiken sade hon att man inte ska kunna trycka fram ett godkännande av flerårsbudgeten och återhämtningsfonden utan en tydlig rättsstatsmekanism.

Tobé stödjer även ”mer kontroll av invandringspolitiken till Europa” och att man lämnar idén om tvingande omfördelning av flyktingar. 

Von den Leyens tydliga markering mot Polen mot de så kallade HBTQ-fria zonerna får även tummen upp av Tomas Tobé.

Peter Lundgren (SD)

Sverigedemokraternas Peter Lundgren var mycket kritisk till talet och den utveckling som han menar sig se mot ett Europas förenta stater.

– För mig var det slående hur likt [talet] var en extremvänsterföreträdare, säger Lundgren som menade att kritiker mot innehållet stämplats som hatiska och extrema.

– Det är då jag frågar mig som svensk medborgare som står här i dag: Varför ska vi vara med och betala för det här? Ju längre man ihärdar i byggandet av Europas förenta stater, desto snabbare kommer det fler folkomröstningar om utträde, sade Lundgren.

Alice Bah Kuhnke (MP)

Bah Kuhnke välkomnade den betoning som von der Leyen lade på förtryck mot bland annat HBTQ-personer och rasism i vissa medlemsländer. 

– Jag tror att Ursula von der Leyen kan vara den kommissionär som faktiskt börjar leva utifrån de vackra storslagna ord som finns i våra fördrag.

Även uttalandet om att ingen migrant längre ska behöva dö på Medelhavet ställer hon sig bakom. 

Andra delar av migrationsdelen var Bah Kuhnke dock mer kritisk mot.

– Det är samma ohållbara spår som tidigare.

Fredrick Federley (C)

– Jag tycker att Ursula har gått och blivit en stark europeisk ledare, säger Federley.

Klimatutsläppsmålet på minst 55 procent menar han är ett ”jäkla steg framåt” för kommissionen och att von der Leyen lyfte HBTQ-frågorna.

– De riktigt stora bristerna är jag fortfarande inte upplever att vi har en tillräcklig tydlighet i var man ska gå med alla dessa pengar som vi lösgör nu till återstarten.

Sara Skyttedal (KD)

– Hon har visat på ambitionen att fortsätta att värna det som vi tycker är kärnan i EU-samarbetet – att stärka den inre marknaden, fortsätta arbeta för att hantera den pågående digitaliseringen i samhället och de lösningar som flaggar för inom migrationspolitiken […] med att stärka den yttre gränsen och snabbt kunna avvisa dem som saknar skyddsskäl till förmån för dem som faktiskt har rätt till asyl.

– Det är uppenbart att denna kommission inte visar någon som helst respekt för fördragen. Det är skrämmande att se den här kreativa tolkningen, säger Skyttedal som anser att EU inte har kompetens när det gäller lönesättning och även att låna upp pengar till coronafonden.

Hon är orolig för att kommissionen i framtiden kommer fortsätta göra sådana ”kreativa tolkningar” av vad EU-fördraget säger får ske på EU-nivå.

Malin Björk (V)

– Överhuvud taget är det många vackra ord med några få konkreta förslag, säger Björk som menar att delen om demokrati och rättsstatlighet gavs en alltför undanskymd plats i talet.

– Det tar 40 minuter innan hon kommer till frågan. Vi har ganska suddiga rådsslutsatser kring behovet av att ha villkorlighet vad det gäller EU-budgeten. Det skulle naturligtvis vara det första hon pratar om.

Björk var även kritisk till att von der Leyen inte tog upp förbättrade arbetsvillkor och löner för vårdpersonal. Hon hade även velat se högre klimatmål och att en större andel av coronafonden gick till klimatinvesteringar.

Karin Karlsbro (L)

– Det var ett tal som spände över alla områden. Det var ett väldigt värderingsstyrt tal med höga ambitioner för EU präglat av den väldigt allvarliga och svåra tid vi befinner oss i, säger Karlsbro.

Hon lyfter fram klimatpolitiken, skyddet av HBTQ-personer, förslaget på att ta bort enhälligheten i EU:s utrikespolitik, den ”glasklara” kritiken mot Ryssland och en ny europeisk Magnitskij-lag som positiva delar.

Dock anser Karlsbro att von der Leyen var för otydlig när det gäller rättsstatlighet.

– Hon lyfte frågorna och gav sin syn på problemet men hon kunde förmodligen inte ge de besked som vi hade önskat.