Annons

EU:s migrations- och inrikeskommissionär Ylva Johansson (S). Arkivbild.

EU:s migrations- och inrikeskommissionär Ylva Johansson (S). Arkivbild.

Bild: EU

Ylva Johansson: Så bör EU:s migrationspolitik se ut

EU:s nya migrationspolitik ska fokusera på ett snabbt återvändande av personer som inte har rätt att stanna. Den omstridda idén om att alla medlemsländer måsta ta emot flyktingar skrotas.

Efter flera månaders förseningar har EU-kommissionen nu presenterat sitt nya förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik – ett av de mest kontroversiella ämnena i unionen.

– Det kommer att vara ett väldigt fokus på återvändande. Jag vill ha färre som kommer irreguljärt men jag vill inte ha färre migranter eller färre flyktingar, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson till journalister under en införpresentation i kommissionens huvudkvarter i Bryssel på tisdagen.

Efter flyktingkrisen 2015 lade kommissionen fram ett förslag på ny migrations- och asylpolitik. Förslaget blockerades snabbt av några medlemsländer och förhandlingarna blev i praktiken helt låsta.  

Tidig granskning och två vägar

Enligt kommissionens nya förslag ska alla migranter som ankommer ett EU-land irreguljärt inom fem dagar gå igenom en obligatorisk granskningsprocess. Där ska inte bara personuppgifter utan även hälsotillstånd dokumenteras och en säkerhetskontroll ska genomföras. I processen ska det även avgöras om migranten har låga eller höga chanser att faktiskt få asyl. Om chansen är låg – att färre än 20 procent av dess landsmän tidigare fått asyl – skickas migranten till ett så kallat gränsförfarande. Det får i normalfall ta högst tolv veckor att ta beslut om asyl eller avvisning i ett sådant snabbförfarande. Avvisningar på avslagna asylansökningar måste ske inom tolv veckor.

Om chansen för asyl är större – eller om det handlar om ensamkommande barn, småbarnsfamiljer eller sjuka individer – sker asylansökan via ett vanligt förfarande.

Ylva Johansson påpekar att i båda förfarandena görs alltid individuella bedömningar av asylskälen. Parallellt ska en övervakningsmekanism tas fram i syfte att se till att medlemsländer inte motar tillbaka migranter utan möjlighet till att begära asyl, så kallad pushback, något som i dag rapporteras ske i flera EU-länder.

Under fjolåret kom knappt 140 000 personer till EU irreguljärt – alltså inte via officiella gränsövergångsställen.

Dublinregler dras tillbaka

EU:s nuvarande så kallade Dublinregler avgör i vilket medlemsland en asylansökan ska lämnas in, i de flesta fall i det första EU-landet som migranten kommer till. Reglerna har i många fall inte följts och kommissionen föreslår nu att de ska ersättas. 

– I dag finns det ganska stora möjligheter [för migranter] att bara försvinna i systemet och sedan dyka upp i ett annat sland och söka asyl där. Jag stänger alla de hålen. Man ska inte själv med sitt beteende kunna avgöra var man ska hamna, sade Johansson.

Hon vill att migranter som redan har en make/maka eller ett syskon i ett visst medlemsland ska skicka in sin ansökan om uppehållstillstånd där. Andra anknytningar som att tidigare ha studerat eller jobbat i ett medlemsland ska avgöra asylland. Om inga sådana kopplingar finns ska ansökan ske i det första EU-landet som migranten ankommer.

Kan ringa i varningsklocka

Om ett medlemsland upplever att det kommer ohållbart många migranter ska det kunna ringa i en varningsklocka. I andra änden av den varningsklockan sitter kommissionen som ska avgöra om det faktiskt rör sig om ett nödläge. Om så är fallet måste övriga medlemsländer hjälpa till. 

I det förra, blockerade kommissionsförslaget skulle alla medlemsländer hjälpa till att ta emot flyktingar vid stora migrantströmmar, något som länder som Ungern, Polen och Tjeckien vägrade. Den idén skrotas nu till förmån för möjligheten att hjälpa till på andra sätt. Främst handlar det om att ansvara för att avvisa personer som inte har asylskäl till deras hemländer. 

Det ska ske genom att EU-landet, som speciellt ansvarar för återvändande, tar diplomatisk kontakt med hemlandet/-länderna för migranterna i fråga och arrangerar avvisningarna. De migranter som inte kan avvisas, för att exempelvis hemlandet vägrar ta emot dem, måste EU-landet ta emot. Även denna del väntas stöta på motstånd från de länder som hittills vägrat ta emot några flyktingar alls. Det finns även andra sätt som medlemsländer ska kunna vara ”solidariska” på som att bygga mottagandecenter eller hålla kontakt med transit- och ursprungsländer för att förhindra smuggelbåtar.

Hur många migranter varje medlemsland ska ta emot eller avvisa avgörs via en fördelningsnyckel som bygger på landets befolkningsstorlek och ekonomi mätt i BNP. Länder som tidigare tagit emot många flyktingar får en ”rabatt” på sitt antal.

Ett separat lagförslag rör situationer likt flyktingkrisen 2015 då väldigt många migranter kommer samtidigt. I sådana lägen ökar kraven på medlemsländerna att hjälpa till med migranter och ansökandeprocesserna får ta längre tid

Morot och piska för ursprungsländer

EU-kommissionen föreslår även ett nytag i arbetet med att få de länder som migranter utan asylskäl kommer ifrån i högre grad än i dag ska ta emot sina medborgare. Det ska ske dels genom löften om exempelvis viseringsfrihet, handelsavtal och investeringsstöd, dels genom hot om indraget bistånd.

Ylva Johansson pekar även på att EU-länderna själva måste göra mer för att avvisa de personer som inte har asylskäl. I dag verkställs bara runt 30 procent av alla avvisningar.

– Det är ganska stor diskrepans mellan vad politikerna säger och hur deras myndigheter jobbar [med återvändande], sade Ylva Johansson.

En återvändandesamordnare och en expertgrupp ska utses för att hjälpa medlemsländerna med avvisningar och utbyta erfarenheter.

Lagliga vägar in

Kommissionen vill utvidga antalet så kallade FN-flyktingar som vidarebosätts i EU-länderna. Man lanserar även ett förslag där lokala organisationer eller grupper som kyrkor ska kunna ta emot flyktingar, ett förslag inspirerat av Kanada och Irland.

Sedan tidigare finns ett förslag om så kallade blåkort med uppehållstillstånd för eftertraktad arbetskraft.

Johansson menar att hennes förslag är balanserat och att ”ingen kommer att bli nöjd”. Störst svårigheter ser hon att övertyga de södra EU-länderna dit migranter ofta först kommer. Ylva Johansson menar att det viktigaste är att avdramatisera det kontroversiella ämnet för att kunna hitta en väg fram.

– Det har varit lite för många dramaqueens i debatten, sade Ylva Johansson.

De sammanlagt tio förslag skickas nu till lagstiftarna i ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionen hoppas att den nya migrations- och asylpolitiken ska vara på plats under andra halvåret 2021.

"Eftergift till högerpopulistiska regeringar"

EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani (C) är mycket kritisk till att kommissionen valt att skrota idén om obligatorisk omfördelning av flyktingar till alla medlemsländer och kallar det för ett kollektivt misslyckande för kommissionen.

– Det här är en eftergift till högerpopulistiska regeringar, säger Al-Sahlani till Europaportalen på onsdagen.

Hon anser att en rättvis fördelning av flyktingar är en grundbult för ett fungerande europeiskt asylsystem.

Al-Sahlani menar även att förslaget om att på fem dagar kunna kontrollera de migranter som ankommer EU-länderna är ”verklighetsfrånvänt” och riskerar att strida mot internationell rätt. Hon pekar på de många tusen migranter som i dag sitter fast på bland annat de grekiska öarna, i många fall i flera år.

Även EU-parlamentarikerna Alice Bah Kuhnke (MP) och Malin Björk (V) säger i uttalanden att de är kritiska till att det tidigare förslaget obligatorisk omfördelning slopas. 

Välkomnar förslaget

Moderaternas Tomas Tobé ser flera positiva delar i kommissionens förslag.

– Vi välkomnar de förslag som stärker kontrollen över den yttre gränsen, som innebär prövning direkt vid yttre gräns och ett ökat återvändande för ekonomiska migranter. Det är något vi moderater drivit länge. Däremot är vi tveksamma till det utvidgade familjebegreppet för asylsökande. Det kan bli väldigt problematiskt för Sverige, säger Tomas Tobé i ett uttalande till Europaportalen.