Annons

Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten Eva Lindström. Arkivbild.

Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten Eva Lindström. Arkivbild.

Bild: ECA

Revisorer: Fler fel i EU-budgeten

Andelen fel i EU-budgeten ökar åter. Europeiska revisionsrätten ser trots ”omfattande problem” en positiv trend med allt mindre felaktigheter i hur unionens pengar hanteras.​

Europeiska revisionsrätten granskar varje år huruvida pengarna i EU-budgeten hanteras på ett korrekt sätt när de betalas ut till exempelvis lantbrukare eller gemensamma forskningsprojekt. Efter att andelen fel under lång tid minskat har den så kallade felandelen åter ökat de senaste två åren.

– Vi tycker inte att regelverket har följts i den utsträckning som det borde göras, säger Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten Eva Lindström.

I den granskade EU-budgeten för 2019 uppgår felandelen till 2,7 procent. Det är något högre än fjolårets 2,5 procent och rekordlåga 2,4 procent 2017. Fel kan vara olika typer av oegentligheter som missade kvitton och liknande men även rena bedrägerier. Både revisionsrätten och EU-kommissionen har en acceptansnivå för felandelen på två procent. 

Ökningen innebär att revisionsrätten gör ett så kallat ”uttalande med avvikande mening” för utbetalningarna från EU-budgeten 2019. Det är en högre grad av kritik jämfört med föregående tre år.

En enligt Lindström avgörande förklaring till den ökade felandelen är att EU-budgeten 2019 innehöll fler poster som revisionsrätten klassar som ”högriskkostnader” än de föregående tre åren. Bland sådana utgifter låg felandelen på 4,9 procent. Till högriskkostnader räknas bland annat ersättningar för forskningsprojekt och regional- och landsbygdsutveckling. Bland andra poster, så kallade lågriskutbetalningar, låg felandelen under två procent.

Lindström varnar dock för att ”stirra sig blind på siffrorna” och att trenden för de senaste 20 åren är positiv när det gäller andelen fel i budgeten.

– Den långsiktiga trenden […] är att det blivit en avsevärd förbättring av den interna kontrollen inom EU, säger Lindström.

Hon pekar dels på tryck från revisionsrätten, kommissionen och medlemsländerna för ökad regelefterlevnad, dels att vissa system för EU-stöd har förenklats vilket gör det lättare att följa regelverket.

Annons

Rena bedrägerier som revisionsrätten upptäcker skickas till EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf. För 2019 rör det sig om nio misstänkta fall av bedrägeri av de sammanlagt 747 granskade transaktionerna. Enligt Eva Lindström är det främst inom sammanhållningspolitiken som fusk och bedrägerier upptäcks.

Medlemsländerna har ansvar

Att se till att EU-pengar betalas ut på rätt sätt vilar i första hand på EU-kommissionens axlar men den största delen av budgeten administreras av medlemsländerna, ungefär två tredjedelar.

Av de 747 granskade transaktionerna i EU-budgeten 2019 genomfördes 17 i Sverige. Där har revisionsrätten hittat ett mindre antal fel inom sammanhållnings- och jordbrukspolitiken.

– Även i Sverige görs det fel, säger Eva Lindström med brasklappen att de 17 granskningarna i Sverige är för få för att vara representativa. 

Det området som EU-kommissionen själv hanterar – administrationen som utgjorde drygt sex procent av hela budgeten – hade inga väsentliga fel alls. På inkomstsidan ser revisionsrätten heller inga väsentliga fel.

Kommissionen, som övervakar att EU:s budgetregler följs, har rätt att kräva tillbaka pengar som använts på ett felaktigt sätt.