2020 års viktigaste EU-händelser – ledarkvinnorna kliver fram

ÅRETS LÅNGLÄSNING Att förstå sin egen samtid kan vara bland det svåraste som finns. Europaportalen ska ändå försöka besvara frågan: Vad av betydelse hände i EU-politiken under 2020?

Först en sammanfattning av några händelser som vi tror var extra betydelsefulla eller som stack ut under året.

Coronapandemin får Europa i ett järngrepp 
Den största händelsen 2020 var coronapandemin som bröt ut i februari och kom i två vågor. I december hade över 20 miljoner européer smittats och närmare 500 000 dött.    

Tre kvinnor tar kommandot i coronakrisen  
För första gången i Europas historia är det kvinnor och inte män som styr när svåra beslut ska fattas. Europeiska Centralbankens chef, fransyskan Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande och tyskan Ursula von der Leyen klev tidigt fram för att lotsa EU-länderna genom den ekonomisk kris som utan motstycke i modern tid drabbade världen som en följd av coronapandemin. Några månader senare anslöt den tyska förbundskanslern Angela Merkel, efter en politisk omsvängning i den kontroversiella frågan om ekonomiskt stöd till EU-länder. Tillsammans drev Merkel och von der Leyen fram en ny EU-budget och en årterhämtningsfond som ska begränsa coronakrisen och få EU på fötter sedan miljontals blivit arbetslösa och stora ekonomiska värden gått till spillo.  

Ungern inte längre en demokrati
Två olika institut, statsvetenskapliga V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet och amerikanska Freedom House som ger ut ett index över demokratiutvecklingen i världen konstaterade, på var sitt håll, att Ungern inte längre är betrakta som en demokrati. Ungerns premiärminister Viktor Orban besökte diktatorn i Belarus i juni för att visa regimen sitt stöd mot EU:s sanktioner. Flera tunga EU-domar föll mot landet. Innan året är slut försöker Ungern tillsammans med Polen med veto tvinga fram en urvattning av kravet på god rättsstatlighet som villkor för att få EU-bidrag.

Som enda svenska parti i Europaparlamentet ville Sverigedemokraterna inte kritisera den politiska utvecklingen i Ungern.  

Tysk domstol försökte påverka Europeiska centralbanken och EU-domstolen
Den tyska författningsdomstolen gick utanför sina befogenheter när den i en dom avkrävde ett svar från Europeiska centralbanken, ECB, hur de rättfärdigar sina stödköp av krisande euroländers statsobligationer. Trots att EU-domstolen, som står över den tyska domstolen, två år tidigare provat frågan och godkänt stödköpen.

Turkiet använde migranter för att pressa EU
I mars drev Turkiet migranter till den grekiska gränsen för att pressa EU till politiska eftergifter. Efter några veckor och efter toppmöte mellan Turkiets ledare Erdogan och EU-ledare i Bryssel lämnade migranterna gränsområdet och gick tillbaka in i Turkiet. 

Svenska Kinasanktioner kom av sig
Utan att först förankrat frågan i EU beslutade riksdagens EU-nämnd i slutet av maj, mot regeringens inrådan, att samma dag kräva EU-sanktioner mot Kina för deras ageranden mot Hong Kong. Sverige var dock ensam om uppfattningen i EU:s utrikesråd varför kravet föll bara timmar efter att EU-nämnden hade formulerat det. 
 

Till sist: Det blev ett avtal med britterna
På julafton långt efter många passerade deadlines blev det till sist ett avtal om handel och samarbetet mellan EU-länderna och Storbritannien.
 

 

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA  2020

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna och besluten i EU under 2020.

Januari 

Året inleddes med att EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts sade att länder som inte har oberoende domstolar inte kan vara med i EU. Uttalandet kommer efter att Polen hösten innan två gånger i EU-domstolen fällts för olagligt agerande mot landets domstolar. Det finns dock ingen uteslutningsparagraf för länder som missköter sitt EU-medlemskap. Källa.

Det brittiska parlamentet kunde, efter en lång tids politiska fördröjningar och bristande majoritet, anta utträdesavtalet med EU och den 31 januari lämna unionen efter 47 års medlemskap. Källa.

Några dagar efter att den nya EU-kommissionen formellt tillträtt väcktes frågan som arbetsmarknadens parter i Norden helst velat slippa: EU-regler för minimilöner. Något lagförslag var det inte frågan om utan en första remissomgång där fack och arbetsgivare inom EU förväntades komma med synpunkter på huruvida det behövs minimilöner på EU-nivå eller inte. Källa 1 och 2.

EU-parlamentet uttalade sin besvikelse över att medlemsländerna gjorde för lite för att hantera den politiska utvecklingen med bristande rättsstatlighet i Ungern och Polen. Alla svenska partier utom Sverigedemokraterna röstade för resolutionen. Källa.

The Economists forskningsenhet som varje år sammanställer ett demokratiindex för världens länder meddelade att Frankrike och Portugal nu kan anses vara fullvärdiga demokratier medan Malta åkte ner en kategori till demokrati med anmärkning. Det betyder att 12 EU-länder 2019 var fullvärdiga demokratier medan övriga 16 EU-länder hade demokrati med anmärkning. Källa.

Det fanns inget EU-land där arbetslösheten hade ökat mer på ett år än i Sverige, det framgick av Eurostat senaste rapport. Jämfört med förra året i januari hade arbetslösheten i landet stigit med en halv procentenhet till 7,0 procent. I andra EU-länder hade arbetslösheten tvärtom minskat. Källa.

Januari blev den varmaste januarimånaden som uppmätts i Europa. Källa.

I slutet av månaden blev det uppenbart att något allvarligt hade hänt i Kina när EU flög hem EU-medborgare från den virusdrabbade staden Wuhan. Källa.

Februari

Bara dagar efter att Storbritannien lämnat EU blev det tydligt att de två parterna hade helt olika syn på den framtida relationen. EU:s villkor för ett brett handelsavtal avvisades av den brittiske premiärministern Boris Johnson. Senare samma månad sade sig britterna vara redo att lämna förhandlingarna med EU om man inte fick som man ville innan juni. Källa 1 och 2.

Det nya viruset från Kina, kallat coronaviruset, började spridas i Europa. Det första ministerrådsmötet sammankallades i Bryssel där EU-ländernas hälsoministrar diskuterade hur smittan skulle begränsas. Veckan innan hade EU frågat om Sverige kunde avstå personlig skyddsutrustning för sjukvård i Kina. Källa 1 och 2.

Europaparlamentarikern Jörgen Warborn (M) fick besked, i frågan om regeringens möjligt otillåtna politiska inblandning i domstolsbehandlingen av Preems ansökan om utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, från EU-kommissionären Frans Timmermans som lovade undersöka fallet. Men när Preem oväntat i slutet av september drog tillbaka sin ansökan föll frågan. Källa.

I mitten av februari spådde EU-kommissionen att alla EU-länder i år och nästa får en positiv ekonomisk tillväxt, om än låg.

– Prognosen för EU:s ekonomi är stabil om än dämpad tillväxt under de kommande två åren, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, ovetande om den ekonomiska katastrof som snart ska följa i coronapandeminens spår. Källa.

Inte heller Europeiska smittskyddsmyndigheten i Solna, ECDC, såg vad som skulle komma men hade aktiverat sitt högsta beredskapsläge efter att 45 konstaterade coronafall registrerats i EU.– Enligt den bedömning vi gör i nuläget är risken för EU-medborgare låg, sade Andrea Ammon, generaldirektör för ECDC. Källa.

EU-fokuset i andra halvan av februari låg på det extra EU-toppmötet som skulle lösa de politiska knutarna kring en ny flerårsbudget. Men en uppgörelse uteblev och flera länder gav Sverige och tre andra så kallade sparsamma länder skulden för misslyckandet. Mötet skulle bli det sista på ett halvår där stats- och regeringscheferna möttes fysisk. Källa

Oron för coronaviruset spreds sig allt snabbare. I media rapporteras om att  coronakrisen kan tvinga fram det största börsfallet sedan finanskrisen vilket också skedde. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC varnade för att det pågick en smittspridning av det nya coronaviruset inom Europa. Över 200 personer bekräftades ha smittats i Italien. Källa 1, 2, 3 och 4

Mars

Efter att Turkiet uppmanat migranter i landet att röra sig till EU-gränsen flög ledarna för Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommission till Grekland för att visa sitt stöd för medlemslandets förstärkta och stängda gräns mot Turkiet. Några dagar senare träffades EU-ledningen och den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan i Bryssel för att, som det hette, återskapa en dialog mellan EU och Turkiet. Ytterligare några veckor senare hade nästan alla migranter lämnat gränsområdet och rört sig tillbaka in i Turkiet. Källa 1, 2 och 3.

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg deltog när EU-kommissionärerna i Bryssel internt diskuterade en ny klimatlag. Hon kallade förslaget för en kapitulation. Senare samma dag deltog hon i Europaparlamentets debatt i samma fråga. 

– Om EU presenterar den här lagen så signalerar ni indirekt att ni har gett upp, sade Greta Tunberg till parlamentarikerna. Samtidigt rapporteras att ungersk statsmedia behöver tillstånd för att rapportera om Greta Tunberg. Källa 1, 2 och 3.

Den växande coronapandemin kom nu att helt dominera europeisk politik. Italien var först med att stänga ner landet i ett försök att begränsa smittan. Andra länder stängde offentliga inrättningar som skolor och dagis och sina gränser för inresande från coronavirusdrabbade EU-länder.  Källa.

Den stora EU-frågan var hur unionen skulle bistå länderna ekonomiskt. Tidigt stod det klart att detta blev en uppgift för två kvinnor: Europeiska Centralbankens chef, fransyskan Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande, tyskan Ursula von der Leyen. Senare på våren skulle en tredje kvinna av stort politiskt format kliva fram och styra upp den ekonomiska krishanteringen. 

Christine Lagarde och centralbanken blev först ut med löften om närmast obegränsade stödköp av stats- och företagsobligationer i euroländerna. 

– Extraordinära tider fordrar extraordinära åtgärder, sade Christine Lagarde. 

På den politiska sidan gick det betydligt trögare. Efter tre videotoppmöten i mars lyckades EU-ländernas ledare bara att få ihop en allmän målsättning på en återhämtningsplan “utan motstycke” men inget om innehåll eller finansiering. 

Kärnan i debatten handlade som tidigare om huruvida man skulle ge ut gemensamma obligationer med euron som säkerhet för att dela ansvaret och få billigare lån än annars. Tyskland och Nederländerna hade sedan finanskrisen sagt blankt nej till det medan andra länder med Frankrike och Italien i spetsen varit mer positiva. Lösningen blev att be EU-kommissionen om ett ambitiöst förslag.  

I väntan på gemensamma krispengar blev man dock överens om att tillfälligt ta bort de begränsningar som förbjuder statsskulder över 60 procent av BNP (en regel hälften av länderna bröt mot redan innan coronakrisen) och att mildra regeln om max tre procent budgetunderskott.  Även statsstödsreglerna till företag blev mer tillåtande, statsstöd ses annars inte med blida ögon. Källa 1, 2 och 3.

Två medlemsländer tog tillfället i akt till extraordinära åtgärder eller utspel. Tjeckiens premiärminister med stöd av Polen menade att Europa borde glömma den nya klimatpolitiken och fokusera på coronaviruset istället. 

I Ungern gav premiärminister Viktor Orbáns parlamentsmajoritet honom rätten att bortse från parlamentet och i stället att på obestämd tid styra landet med dekret. 13 EU-länder, däribland Sverige, Tyskland och Frankrike uttalande, utan att nämna Ungern vid namn, ”djup oro” för att vissa åtgärder som vidtagits i coronakrisen riskerar att ”bryta mot rättsstatsprinciperna, demokrati och grundläggande rättigheter”. Senare kommer dock EU-kommissionen att ge Ungerns åtgärder grönt ljus. Källa 1, 2 och 3.

– Sluta blockera de inre gränserna och värna den inre marknaden, manade EU-kommissionens ordförande von der Leyen till de medlemsländer som stängt sina gränser. Här tillhörde Sverige undantagen som lät gränsen mot andra EU-länder vara öppen bortsett från en omdiskuterad gränskontroll man haft sedan 2015. Källa.

Sannolikt för första gången i EU:s historia ställdes det ordinarie vårtoppmötet in och allt fokus lades på bekämpning av pandemin. EU-ländernas stat- och regeringschefer beslutade att stänga EU:s yttre gräns och att genomföra gemensamma uppköp av sjukvårdsmateriel och vaccin. Finansministrarna fick i uppdrag att se över möjligheten till gemensam upplåning för att finansiera delar av krisen. Källa.

Från grannlandet Finland kom rapporter om att landets armé stod redo att bistå polisen i övervakningen av landskapsgränsen till Helsingforsområdet för att isolera befolkningen i kampen mot viruset. Källa.

Mars blev också den månad som det demokratiska styrelseskicket fick jobba efter nya och begränsande metoder – på distans. En första distansomröstning någonsin i Europaparlamentet ägde rum via mejl den 26 mars. Inte helt lyckat enligt de svenska Europaparlamentarikerna som klagade på inställda utskottsmöte och bristande teknik. Källa

Statsvetenskapliga V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet som mäter graden av demokrati i världens länder konstaterar att Ungern, som första EU-land, inte längre kan klassas som en demokrati.

”EU har nu sitt första icke-demokratiska medlemsland: Ungern är en elektoral auktoritär regim. Det är det mest extrema fallet av demokratisk tillbakagång på sistone”, heter det i rapporten. Källa.

I Polen utbryter ett bråk mellan regeringen och oppositionen om lämpligheten att hålla det planerade presidentvalet under coronapandemin när inga valmöten hålls och högst två personer får träffas utanför hemmet. Men regeringen, vars kandidat den sittande presidenten låg bra till i opinionsundersökningar, stod fast vid att genomföra valet i maj. Källa. Valet flyttades senare till juni och nationalkonservativa kandidaten Andrzej Duda, som bland annat hade homofoba inslag i sin valkampanj, vann i slutomgången med drygt 51 procent av rösterna.

April

För att begränsa smittspridningen lade ministerrådet ner stora delar sin mötesverksamhet. Endast ländernas EU-ambassadörer i Bryssel fortsatte att träffas som tidigare. En undersökning som Europaportalen gjorde visade att närmare 80 procent av samtliga möten ställdes in mellan den 9 mars och den 7 april. All politisk verksamhet handlade om krishantering och endast en annan punkt hade drivits igenom: att starta medlemsskapsförhandlingarna med Albanien och Nordmakedonien. Källa.

EU har en mycket begränsad makt när det gäller sjuk- och hälsovård i medlemsländerna. Istället enades EU-länderna om några prioriteringar på EU-nivå: Begränsa spridningen, få fram sjukvårdsutrustning och ett vaccin och dämpa de ekonomiska effekterna. Källa.

Nyhetsbyrån AFP kom med den chockerande uppgiften att 50 000 människor i Europa hade avlidit sedan de smittats av coronaviruset. Det innebar att Europa är den kontinent i världen som vid tidpunkten hade flest dödsfall i covid-19. Men coronadöden slog ojämnt mellan länderna och Norges hälsominister kunde som få av hans ministerkollegor i Europa med trovärdighet meddela att coronan var under kontroll. Källa 1 och 2.

Det nordiska bruket av permitteringslöner i kristider sades ligga bakom EU-kommissionens antagna förslag att låna upp 100 miljarder euro som medlemsländerna i sin tur kan låna av för att ersätta personer vid korttidsarbeten, ett upplägg kallat SURE. I riksdagens EU-nämnd var finansminister Magdalena Andersson (S) först skeptisk med motiveringen att länderna hade ett eget ansvar att upprätthålla tillräckligt starka statsfinanser så att de kan låna till låg ränta, underförstått som Sverige. Europafackets beräkningar visade att fjärdedel av alla anställda i EU ansökt om nationellt permitteringsstöd och kunde därmed komma att få del av SURE-pengarna. Källa 1 och 2.

SURE ingick i ett krispaket på tre delar där de övriga två var lån till små och medelstora företag och lån till euroländernas direkta sjuk- och hälsovårdsrelaterade arbete med att hantera pandemin. Finansminister Magdalena Andersson (S) kallade räddningspaket – på över en halv biljon euro – ”ett ofattbart stort belopp som kommer att vara en betydande injektion för den europeiska ekonomin”. Källa.

Om det var relativt lätt för finansministrarna att bli överens om sin del av krisåtgärderna så var det desto svårare för EU-ländernas stats- och regeringschefer. Inte ens ett fjärde toppmöte på samma ämne kunde ändra på den saken och från svensk sida sade statsminister Stefan Löfven (S) med riksdagens stöd nej till att någon del av den tilltänkta coronafonden skulle ges ut som bidrag till medlemsländerna.

–  Det handlar inte om att pumpa in pengar i EU, det handlar om att få igång den reala ekonomin. Därför ska [fonden] handla om lån, inte bidrag, den ska vara tydligt temporär och stödet till enskilda länder ska begränsas, sade statsminister Stefan Löfven. Källa 1 och 2.

Kommissionen jobbade inte bara med ekonomiska räddningspaket utan även olika former av koordinering av de 27 coronadrabbade medlemsländerna. I samband med att viruset fick fäste i Europa vidtog vissa EU-länder åtgärder som fick negativa konsekvenser för andra EU-länder, som stora lastbilsköer vid gränserna eller exportstopp på viktig sjukvårdsmateriel. Detta ville EU-kommissionen undvika. Källa.

Ursula von der Leyen ansåg att övriga EU reagerade för sent med hjälp till Italien, det medlemsland som dittills drabbats hårdast av coronaviruset, och ville därför be om förlåtelse.

– Därför är det på sin plats att hela Europa framför sin ärliga ursäkt, sade von der Leyen under en debatt i EU-parlamentet. Källa.

EU-domstolen slog fast att Tjeckien, Ungern och Polen bröt mot EU-rätten när de 2015 vägrade ta emot flyktingar som EU-länderna gemensamt beslutat om. Källa.

Tidigt under coronapandemin följde sifferrapportering över smittade och döda. Men dessa uppgifter måste tolkas med varsamhet uppmanade EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

– För det första är definitionen av covid-19 inte standardiserad. Vissa länder rapporterar bara fall som har bekräftats av laboratorium, medan andra inkluderar troliga covid-19-fall, uppgav myndigheten i mitten av april. 

Enligt ECDC är Sverige det åttonde landet i EU med flest antal döda per hundratusen invånare, i topp låg Spanien och Belgien. Källa.

En prognos från Internationella valutafonden gav det dystra beskedet att den omfattande nedstängningen av världens länder under coronapandemin riskerade att få de värsta ekonomiska konsekvenserna sedan den stora depressionen på 1930-talet och ”mycket värre” än finanskrisen för ett årtionde sedan. Källa.

Men allt var inte elände och oro under den första coronavåren, åtminstone inte för somliga. Som en politisk effekt av krisen ökade väljarnas stöd för sittande regeringar. Fenomenet kallas ”samlas-runt-flaggan” (eng. ”rally-round-the-flag”) där teorin är att invånarnas stöd för landets ledare ökar vid internationella händelser som är ”specifika, dramatiska och skarpt fokuserade” såsom coronakrisen. Det märktes tydligt i Nederländerna, Tyskland, Danmark, Irland och Polen. I Sverige visade en Sifoundersökning en kraftig ökning med 6,8 procentenheter för statsminister Stefan Löfvens Socialdemokrater medan Miljöpartiet stod still. Källa.

Trots en veckas förhandlingar med Storbritannien kunde EU:s huvudförhandlare Michel Barnier inte ge några positiva besked om något. Ingen enighet fanns vare sig om handelsavtal eller fiskeripolitiken.

– Förhandlingarna var en besvikelse på flera punkter, sade Barnier efteråt. 

En vecka senare meddelade Storbritannien att de skulle utbilda 50 000 personer på att fylla i tullblanketter från årsskiftet då landet lämnar den inre marknaden och tullunionen. Källa 1 och 2

Efter att ha analyserat undantagslagar som har implementerats i totalt 20 medlemsländer med anledning av coronakrisen ansåg kommissionen att Ungerns sådana inte undertrycker journalisters arbete eller demokratin i landet. 

– Jag har studerat Ungerns lagar noga och de väcker inte behovet av att starta ett överträdelseförfarande än, jag måste understryka “än”, sade Věra Jourová, EU-kommissionens vice ordförande. Källa.

April avslutades med nyheten om negativ tillväxt. EU-ländernas samlade ekonomier krympte under årets tre första månader med 3,5 procent jämfört med föregående kvartal. Det var det dittills största ekonomiska tappet för ett kvartal sedan mätningarna började 1995. Men senare skulle det visa sig att andra kvartalets ekonomiska tillbakagång blev betydligt större. Källa 1 och 2.

Maj

Till mångas förvåning försökte den tyska författningsdomstolen läxa upp Europeiska centralbanken, ECB, när den i början av maj gav banken tre månader på sig att rättfärdiga sina stödköp av krisande euroländers statsobligationer. Detta trots att EU-domstolen knappt två år tidigare på begäran från samma tyska domstol avgjort frågan och godkänt stödköpen. Den tyska domstolens försök överpröva EU-domstolen och styra ECB avvisades. I ett ovanligt skarpt uttalande underströk EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU-rätt övertrumfar nationell rätt. ”Det sista ordet i EU-rätten uttalas alltid i Luxemburg [där EU-domstolen har sitt säte]. Ingen annanstans”, sade von der Leyen. I ett lika ovanligt pressmeddelande betonade EU-domstolen det faktum att dess avgöranden ”är bindande för den nationella domstolen”. Källa 1 och 2.

När ministerrådet publicerade en förteckning över hjälpsamma EU-länder i coronapandemin fanns Sverige inte med på listan. Dokumentet visade att nio EU-länder hade hjälpt ett annat EU-land med leveranser av medicinsk utrustning eller med vårdpersonal. Det svenska utrikesdepartementet meddelade dock att region Norrbotten hade erbjudit Finland intensivvårdsplatser (som Finland inte behövde) och att Sverige inte hade satt upp några handelshinder. Två dagar innan ministerrådet publicerade sin solidaritetslista gick statsminister Stefan Löfven på Europadagen ut och krävde mer EU-samarbete inför framtida stora kriser.  Källa 1, 2 och 3.

Brist på smärtstillande paracetamol som Indien exportstoppat ledde till diskussioner om egen tillverkning av de viktigaste läkemedeln i EU.

– Vi måste producera läkemedel inom EU och se till att medborgare och sjukhus alltid kan ha tillgång till viktig medicin, sade hälsokommissionär Stella Kyriakides efter ett möte med medlemsländernas hälsoministrar. Källa.

Den amerikanska organisationen Freedom House som ger ut ett index över demokratiutvecklingen i världen konstaterade i en rapport att Ungern inte längre är en demokrati. ”Ungerns [demokratiska] fall har varit det mest branta någonsin i [indexet]”, skriver rapportförfattarna. Freedom Houses nya benämning på Ungern en ”transitions- eller hybridregim” av samma typ som finns i Albanien och Ukraina. Källa.

När en stor majoritet av Europaparlamentarikerna krävde en höjning av EU:s kommande flerårsbudget och att slopa Sveriges och andra rika ländernas särskilda medlemsrabatter röstade de flesta svenska parlamentarikerna nej till resolutionen. Men bara några dagar efter omröstningen ändrades den politiska spelplanen efter ett oväntat tysk-franskt utspel när den tredje ledarekvinnan för året och den kanske tyngsta politikern i EU klev in på scenen. Källa.

Till mångas överraskning bytte Tysklands förbundskansler Angela Merkel fot i bidragsfrågan och föreslog tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron en jättesatsning på 500 miljarder euro i bidrag till krisande EU-länder. 

– Vi måste agera på ett europeiskt plan så att vi kommer stärkta ut ur denna kris, sade Merkel sida vid sida med den franske presidenten. Källa.

I spekulationerna kring Tysklands svängning framkom att Merkel ska ha känt oro för att coronapandemin riskerar EU:s framtid och att ECB:s stöd, som precis blivit ifrågasatt av den tyska författningsdomstolen, måste kompletteras med krisstöd från medlemsländerna. Från flera håll beskrevs det tysk-franska coronafondsförslaget som en möjlig milstolpe i EU-samarbetet. Källa.

För flertalet EU-länder var Merkels och Macrons besked välkommet men inte för Sverige och övriga i den så kallade sparsamma fyran: Danmark, Nederländerna och Österrike. EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade länderna att tänka om med argumentet att de också tjänar mest på EU:s inre marknad. I Sveriges fall visar beräkningar på intäkter runt 300 miljarder kronor årligen.

– Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som har gjort invändningar [mot det tysk-franska förslaget] hör till dem som har tjänat mest. Nu är det inte tid för rigitt tänkande utan för återuppbyggnad, sade David Sassoli. Källa.

En opinonsundersökning om coronakrisen som publicerades dagen efter talmannens vädjan visade att bara en tredjedel av EU-medborgarna var nöjda med EU-ländernas solidaritet gentemot varandra i coronakrisen. Minst nöjda var italienare och spanjorer vilka drabbats hårt av krisen. Omkring två tredjedelar av de tillfrågade tyckte att unionen borde få utökade befogenheter att hantera stora kriser. I Sverige var det knappt hälften som höll med och bara i Tjeckien var stödet mindre för att EU större befogenheter. Källa.

Efter två månaders förberedelser kom EU-kommissionen i slutet av maj med sitt skarpa förslag på hur coronakrisen skulle mötas. Vid sidan av EU:s vanliga budget föreslogs en återhämtningsfond kallad Next Generation EU eller coronafonden.  

Paketet, som liknade det tysk-franska förslaget, innehöll flera delar som Sverige redan avvisat: direkta bidrag, gemensam EU-upplåning, höjd EU-budget, slopad budgetrabatt och nya EU-skatter. Till det tysk-franska budet lade kommissionen en lånedel på 250 miljarder vilket gav återhämtningsfonden det närmast svindlande totalbeloppet på 750 miljarder euro motsvarande runt 7-8 svenska statsbudgetar eller drygt fem procent av unionens samlade BNP. Elva EU-länder däribland Sverige förväntades nettohjälpa de 16 mest krisdrabbade medlemsländerna med bidrag och lån. Sverige var som väntat kritiskt till förslaget.

Statsminister Löfven (S) skrev att det var "anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att mer än 5 000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning". Källa 1, 2 och 3.

Utan att först förankrat frågan i EU beslutade riksdagens EU-nämnd en fredagsförmiddag i slutet av maj, mot regeringens rekommendationer, att samma dag kräva EU-sanktioner mot Kina för deras ageranden mot Hong Kong. Sverige var dock ensam i EU:s utrikesråd varför kravet föll bara timmar efter att EU-nämnden hade formulerat det. 

– Bara ett land krävde sanktioner. Jag tror inte att sanktioner är en väg för att lösa våra problem med Kina, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell efter mötet. I efterhand hemligstämplade riksdagen regeringens resonemang om “största möjliga EU-enighet i det samlade Kinaarbetet”. Källa 1 och 2.

Juni

Juni inleddes med att Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde meddelade att ECB ökar sitt stödköp av stats- och företagsobligationer i euroländerna från 750 miljarder euro som antogs i mars till 1,35 biljoner euro. Det motsvarar 14 biljoner kronor eller närmare 14 svenska statsbudgetar. Källa.

En av tio personer som blev arbetslös i EU under april bodde i Sverige, visade Eurostats arbetslöshetsrapport. Ungdomsarbetslösheten i Sverige ökade markant under april och är den tredje högsta i EU. Källa.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán besökte Vitrysslands diktator Aleksandr Lukasjenko för att visa sitt stöd för landet mot EU:s sanktioner. De dåvarande EU-sanktionerna rörde åtgärder mot fyra vitryska personer med kopplingar till politiska försvinnanden, ett vapenembargo och ett embargo gällande utrustning som kan användas för internt förtryck. Diktatorn tackade Orbán och sade att Ungern var det land som “förstår oss bäst av alla”. Källa.

Olika rapporter visade att Sverige klarat sig betydligt bättre ekonomiskt under coronakrisen än andra EU-länder. EU:s arbetsvillkorsbyrå Eurofound lät tillfråga över 85 000 personer i medlemsländerna om hur de påverkats av coronapandemin. Svenskarna tillsammans med danskar och luxemburgare var de som i minst grad sade sig ha drabbats ekonomiskt av cornakrisen. I genomsnitt i EU såg en dubbelt så stor andel av befolkningen en försämring i sin privatekonomi jämfört med i Sverige. Källa.

Men även Sverige fick ta några ekonomiska motgångar som exempelvis den viktiga industriproduktionen. Först klarade sig Sverige hyffsat med ett fall på mindre än en procent i mars då EU-snittet gjorde ett historiskt ras på över tio procent. Men under april drogs landet med ner då Sveriges industrier föll med nästan 15 procent och EU-snittet med 17 procent. Aprilraset i industriproduktionen blev det dittills största en enskild månad som Eurostat uppmätt sedan statistiken började sammanställas 1991. Källa.

Det stora produktionsfallet blev kanske droppen som fick bägaren att rinna över och för första gången fanns det en opposition mot regeringens återhållsamma EU-linje, inte i riksdagen, men väl på arbetsmarknaden. I en debattartikel i Dagens Nyheter krävde tunga representanter för företag och fack svensk EU-solidaritet. De uppmanade regering och riksdag att anta “en konstruktiv attityd till EU:s återhämtningspaket”.  Källa 1 och 2.

Några dagar senare var det riksdagens tur att ta till orda. Allt var nästan som vanligt. Den restriktiva svenska lånelinjen upprepades av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Liberalerna vilka stod på var sin sida i retoriken. SD ville inte se någon återhämtningsfond utan istället låta krisländer klara sig själva medan Liberalerna kunde tänka sig både större EU-budget samt vissa nya EU-skatter. Men samtidigt som Sverige gärna ville ställa sig på budgetbromsen fanns en annan sida av myntet som Stefan Löfven påminde ledamöterna om.

– Vi ska komma ihåg att EU är vår största marknad där svenska företag och konsumenter köper och säljer allra mest. Att Europas ekonomi snabbt kommer på fötter är väldigt viktigt för svensk ekonomi och därmed också vår välfärd, sade Stefan Löfven. Något hade uppenbarligen hänt. Källa.

Inför det avgörande EU-toppmötet i mitten av juli pågick ett intensivt påverkansarbete från olika håll, inte minst mot Sverige och de sparsamma fyra. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel avslöjade att det hållits otal möten för att försöka övertyga motsträviga länder att gå med på förslaget.

– Naturligtvis kommer det att göras ändringar [i förslaget]. Men det måste förbli en fond som verkligen hjälper de länder som annars hotas att drabbas mycket allvarligare av krisen, sade Angela Merkel.

Den franske presidenten Emmanuel Macron pekade på att de fyra länderna hör till dem som tjänar mest på EU:s inre marknad.

– Det ligger inte i deras intresse att vissa medlemsländer och även viktiga marknader i EU drabbas. Det handlar om solidaritet [och] om egenintresse, sade Macron. Källa.

EU-kommissionen lanserade i mitten av juni en webbplats där man kunde utläsa att åtta EU-länder i dagsläget helt hade öppnat sina gränser för EU-medborgare medan 19 länder hade kvar olika gränshinder. Längst lista med olika undantag och särbestämmelser hade Danmark. Källa.

EU-domstolen fällde Ungern för att de olagligt infört restriktioner mot utländska donationer till oberoende civilrätts- och människorättsorganisationer i landet. Domstolen menade att den ungerska lagen kunde skapa ett klimat av misstro till dessa organisationer och avskräcka personer från att lämna stöd genom att märka all utländsk finansiering av civila samhällsorganisationer som suspekt. Källa.

Ryssland och Kina pekades ut som länder som låg bakom falska coronarelaterade påståenden. Bland annat att blekningsmedel hjälper mot covid-19. Det var första gången Kina lyftes fram i detta sammanhang av kommissionen. Men även ungerska regeringen fick kritik för desinformation. I sin senaste så kallade nationella konsultation som skulle skickas ut till alla ungerska medborgare påstod landets regering att ”Bryssel” tvingar Ungern att ändra sin författning i syfte att ta emot migranter. Detta avvisades av EU-kommissionären Věra Jourová.

– Detta är falska nyheter, det är inte sant, sade Jourová. Källa.

Juli

Vid det ovanligt långa EU-toppmötet i Bryssel i juli, enades medlemsländernas stats- och regeringschefer om två förslag: dels unionens nästa budget för 2021-2027 på 1074 miljarder euro och dels om en ny coronafond på 750 miljarder euro för att hjälpa de mest krisdrabbade medlemsländerna. De enades även om att senare under året ta fram en mekanism som ska koppla utbetalningar av EU-stöd till att medlemsländer måste respektera grundläggande demokratiska principer.

Även om närmare hälften av fonden ska betalas tillbaka av de länder som får lån så blir budgeten och fondens bidragsdel sammanlagt den största ekonomiska insatsen (1 464 miljarder euro) som medlemsländerna tillfört EU, långt ifrån vad Sverige några månader tidigare hade som mål (cirka 1000 miljarder). Även om Sverige fick backa i bidragsfrågan och acceptera direkta bidrag till enskilda EU-länder fick Sverige igenom flera av sina andra krav.

Svenska krav på EU:s flerårsbudget och återhämtningsfonden och resultat.

Svenska krav:

Slutresultat:

  1. Återhållen EU-budget

Motgång: När budgeten räknas ihop med återhämtningsfondens bidragsdel blir det sammanlagt den största ekonomiska insatsen som medlemsländerna någonsin beslutat sig för, 1464 miljarder euro.

2. Max effektiv svensk medlemsavgift på 0,82 % av BNI

FramgångEffektiv svensk medlemsavgift blev 0,82 % av BNI

3. Bibehålla svenska rabatter: 830 miljoner euro

Framgång: Sveriges rabatt på EU-avgiften blev högre: 1 069 miljoner euro per år.

4. Bara lån, inga bidrag ska ges från coronafonden

Motgång: Bidragen i fonden blev 390 miljarder euron (not A6)

5. Krav på att kunna stoppa utbetalning av EU-pengar vid brott mot rättsstatsprinciper

Sannolik framgångNya regler har förhandlas fram och antagits.  Men det återstår att se vad den ordrika toppmöteskompromissen i frågan betyder konkret.

6. Minska jordbruksbudgeten

Framgång: Omräknat i 2018 års priser på EU27 sjönk jordbruksbudgeten från 388 till 344 miljarder euro mellan flerårsbudgeten 2014-2020 och budgeten 2021-2027. Om fonden räknas in får jordbruket totalt 362 miljarder euro.

7. Minska sammanhållnings- och regionstöden

Framgång/motgång: Omräknat i 2018 års priser på EU27 sjönk regionalbudgeten från 393 till 378 miljarder euro mellan flerårsbudgeten 2014-2020 och budgeten 2021-2027. Men om fonden räknas in blir regionstödet 1 100 miljarder euro i lån och bidrag.

8. Minst 25% till klimatprojekt

Framgång: 30 % av budgeten och återhämtningsfonden ska gå till klimatprojekt. (not A21)

9. Inga EU-skatter

Framgång/motgång: En EU-avgift på plastavfall införs 2021 något riksdagen välkomnar. Men om man väljer att kalla detta för en skatt är det en motgång för den svenska linjen. Ett förslag på mekanism för koldioxidjustering och reformering av utsläppshandelssystemet väntas. EU-kommissionen ska också komma med förslag om digital skatt och möjligen en skatt på finansiella transaktioner. Länderna har vetorätt på skatter. (not A29)

Källor: De svenska kraven är formulerade i protokoll från riksdagens EU-nämnd från 2020. Delar av slutresultaten kommer från Europeiska rådets slutsatser 17-21 juli 2020, se nothänvisning.

Efter Brysseluppgörelsen gick intresseorganisationen Företagarna ut och prisade återhäntningsfonden som goda nyheter för Sverige. Att EU klarat även denna svåra utmaning och att den inre marknaden fortsätter att fungera var positivt för Sveriges företagare på lång sikt, hävdade Företagarna. Källa.

EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade uppgifter om att över 160 000 fler personer än normalt har dött under mars-maj i år. Källa.

Augusti

Bilden av coronakrisens omfattning och djup klarnade allt mer som tiden gick. Nu rapporterade Eurostat att antalet sysselsatta i EU-länderna minskade under årets andra kvartal med 5,5 miljoner personer. Källa.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko utropade sig själv till segrare i ett presidentval han själv arrangerat. Oberoende belarusiska valobservatörer pekade dock omgående på omfattande valfusk. Samma dag gick 100 000 medborgare i huvudstaden ut i protest mot fusket, en demonstrant dödades. Två dagar senare kom EU:s första officiella fördömande mot misstänkt valfusk och omfattade polisbrutalitet i Belarus. Veckan därpå enades EU-ländernas stats- och regeringschefer om att sanktioner mot Belarus skulle införas så snart som möjligt. Men Cypern, som ville ha mer fokus på konflikten med Turkiet, ställde sig på vetobromsen och fördröjde sanktionerna i nästan två månader. Källa 1, 2, 3 och 4.

Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj blev i augusti svårt förgiftad i Ryssland men klarade livhanken efter behandling i Berlin. EU fördömde den ryska handlingen och beslutade i oktober att införa nya sanktioner mot landet. Källa 1 och 2.

Den irländske handelskommissionären Phil Hogan vållade skandal efter att ha varit på fest och brutit mot Irlands coronarestriktioner och fick tacka för sig. Den irländska liberalkonservativa EU-parlamentarikern Mairead McGuinness tog över landets kommissionärspost och fick ansvar för finansiella tjänster. Källa.

Innan månaden var slut skrev EU-kommissionen under EU:s första vaccinavtal. Den svensk-brittiska läkemedelskoncernen Astra Zeneca lovade leveranser av ett potentiellt vaccin mot covid-19 och upp mot 400 miljoner doser. För svensk del reserverades upp till åtta miljoner doser. Källa 1 och 2.

September

Under året steg arbetslösheten i Sverige markant från 6,8 procent i juli förra året till 9,4 procent i juli. Därmed fick Sverige den högsta arbetslösheten i EU efter Grekland, Spanien och Italien. Källa.

Bara några dagar senare kom nästa chock. Eurostat presenterade rekorddystra besked för tillväxt och sysselsättning. Under andra kvartalet föll EU-ländernas tillväxt massivt och fick den tidigare finanskrisen att framstå som beskedlig. Med ett tapp på drygt 11 procent jämfört med finanskrisens värsta kvartal på drygt tre procent fall i tillväxt blev andra kvartalet 2020 det värsta sedan mätningarna började 1995 och sannolikt det ekonomiskt svartaste kvartalet sedan första versionen av EU bildades för 70 år sedan. Sveriges ekonomi föll enligt Eurostat med drygt 8 procent – det överlägset största för svensk del sedan åtminstone 1995. Källa.

Över sex miljoner förlorade jobb och minst elva procent färre arbetade timmar i EU var resultatet dittills av coronakrisen. Därmed utraderades de tre senaste årens ökning av sysselsättningen i EU. Även om Sverige också var drabbat hade landet klarat sig sysselsättningsmässigt relativt lindrigt jämfört med andra EU-länder. Källa.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson vållade ilska i Bryssel när det avslöjades att britterna ville strunta i delar av det färska utträdesavtalet med EU från januari när det gällde vissa ekonomiska aspekter på Nordirland. Ett brott mot internationell rätt konstaterade kritiker och den brittiska regeringen själv. Källa

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav sitt första stora linjetal för att staka ut vägen för det närmsta året. Klimat, digitalisering, hälsounion, minimilön, rättsstatlighet, hatbrott, migration, geopolitik och en europeisk Magnitskij-lag lyftes fram i talet som angelägna frågor. Källa.

I Europaportalens debattserie om de tre viktigaste EU-frågorna under hösten angav de svenska partierna i Europaparlamentet klimat, asyl och migration och rättsstatsfrågor som prioriterade. Källa.

EU-parlamentet kritiserade de åtgärder som den polska regeringen drivit igenom för att underminera rättsstatens principer och grundläggande demokratiska spelregler. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen förutom Sverigedemokraterna. Källa.

EU:s antibedrägeribyrå Olaf rapporterade att fem miljarder kronor förra året svindlats eller på att annat sätt fuskats bort från EU-budgeten i medlemsländerna. Under de senaste fem åren har Ungern haft flest bedrägerier av EU-pengar 43 fall medan exempelvis de nordiska EU-länderna har haft noll fall. Källa.

Efter flera månaders förseningar kunde EU-kommissionär Ylva Johansson presentera kommissionens nya förslag till asyl- och migrationspolitik. De bärande delarna i förslaget är ett snabbt återvändande av personer som inte har rätt att stanna och att anknytning till visst land ska spela roll för vilket land som ska utreda asylskälen. Den tidigare idén om att alla medlemsländer måste ta emot flyktingar skrotas. Länder som inte tar emot asylsökande ska istället ansvara för att avvisa personer som inte har asylskäl till deras hemländer. Källa.

En granskning som Europaportalen gjort visade att riksdagens EU-information i sitt informationsmaterial till bland annat skolor uppgett för låga EU-bidrag till Sverige. Genom att inte ta med EU-bidrag till universitet och myndigheter missades i genomsnitt närmare tre miljarder kronor per år. De totala EU-bidragen till Sverige ligger på knappt 14 miljarder kronor per år.  Källa.

Beräkningar som presenterades i slutet av september visade att Sverige kan vara berättigat till 40 miljarder kronor från den nya återhämtningsfonden. Återigen var det arbetsmarknadens parter som betonade det positiva med EU-fonden, inte minst dess inriktning. – I det stora hela är planen bra, med fokus på en grön omställning. För det finns inga jobb på en död planet, sade Susanna Gideonsson, LO-ordförande.

Även LO:s motpart, arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, såg positivt på  återhämtningsplanens upplägg.

– Vi tycker att detta har ett anslag som är riktigt. Det stämmer väldigt väl med vad vi såg i början av den här krisen att inriktningen borde vara med digitalisering och accelererad klimatomställning, sade Jan-Olof Jacke, verkställande direktör på Svenskt Näringsliv. Källa.

EU-kommissionen tog ett nytt grepp i sin demokratigranskning av EU-länderna och presenterade en granskning av rättsstatligheten i samtliga 27 länder. Källa.

Oktober

Den svenska handelsmyndigheten, Kommerskollegium, presenterade en analys kring lagligheten när EU-länder i våras införde en mängd restriktioner som stängda gränser och exportförbud av skyddsutrustning.

– EU:s regelverk ger medlemsländerna stort utrymme att vidta åtgärder om syftet är att skydda folkhälsan. Det gör att restriktionerna troligtvis inte var olagliga, sade Olivier Linden, jurist på Kommerskollegium.

Det var däremot olagligt av Ungern att tvinga bort Centraleuropeiska universitetet från landet. Det slog EU-domstolen fast och pekade på att det ungerska beslutet stred mot både EU-rätt och annan internationell rätt. Källa.

Europaparlamentet beslutade, inför slutförhandlingarna med ministerrådet, att klimatskadliga gaser ska minskas med 60 procent till 2030 jämfört med 1990. Källa

EU-kommissionen var tidigt under pandemin ute och försökte få medlemsländerna att agera mer ordnat när det gäller restriktioner. Inte minst för att hålla den inre marknaden öppen för möjligheten till fri rörlighet av varor, tjänster och personer. Trots det tog det sju månader från det pandemin började till att kommissionen i början på september kom med konkreta förslag på hur resande mellan länderna skulle underlättas. I mitten av oktober antog medlemsländerna förslagen. Källa.

En ny EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör inrättas uppmanade Europaparlamentet i en resolution. Mekanismen ska innehålla en årlig övervakning av att medlemsländerna följer EU:s demokratikrav. Alla svenska partier utom Sverigedemokraterna stödde förslaget. Källa.

Att handelsförhandlingarna med Storbritannien inte rört sig nämnvärt sedan februari fick Tysklands förbundskansler Angela Merkel att varna för att det kanske inte blir någon uppgörelse.

– Ett avtal ligger i allas intressen. Men vi måste tyvärr även förbereda oss på att det inte blir något avtal, sade Merkel. Källa.

Ytterligare bevis på hur hårt coronapandemin slog mot ländernas ekonomier levererade Eurostats rapporter om statsskulder och budgetunderskott för april, maj och juni. Statsskulderna ökade med över åtta procentenheter under kvartalet och budgetunderskotten uppgick till över elva procent. Det kan jämföras med finanskrisen då EU-ländernas genomsnittliga statsskulder som mest ökade med drygt fyra procentenheter under ett kvartal och budgetunderskotten var som störst med knappt sju procent.

Sverige hade tillsammans med Bulgarien den minsta ökningen av statsskulden i EU under första coronavågen. Det svenska budgetunderskottet stannade på den i sammanhanget modesta nivån; 7,5 procent. Källa.

Som en direkt koppling till det ekonomiska läget visade en opinionsundersökning i EU-länderna att svenskarna hade den fjärde mest positiva synen på sitt lands ekonomi. Medan 74 procent av svenskarna var positiva var bara runt tio procent av greker, italienare och spanjorer positiva att jämföra med EU-snittet på 34 procent. Källa.  

På det tredje oktobertoppmötet ville EU-ländernas ledare se ökat samarbete för att fördela framtida vaccin och hålla gränserna mellan medlemsländerna öppna. Hälsopolitik är i huvudsak nationell så diskussionen handlade mer om rekommendationer och riktlinjer. Mötet antog också ett uttalande efter terroristattacken i franska Nice. Källa.

Innan oktober var till ända kom kommissionens omdiskuterade förslag kring minimilöner. Få EU-frågor i Sverige hade, sedan Ursula von der Leyen året innan lovat Europaparlamentet att göra något åt minimilönerna, engagerat de svenska partierna och arbetsmarknadens parter. I Sverige fanns inga statliga minimilöner och lönefrågor sköttes helt av fack och arbetsgivare. Den svenska debatten kretsade därför kring risken att en eventuell EU-lagstiftning om minimilöner skulle förstöra den svenska kollektivavtalsmodellen, om inte direkt så indirekt via en framtida möjlig rättstolkning i EU-domstolen. 

Förslaget syftade enligt arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit till att se över de nationella regelverken för minimilöner där sådana fanns så att de blev tydligare och att fler löntagare skulle ges tillgång till minimilöner.  

De svenska reaktionerna på förslaget var genomgående negativa.

– Den rättsliga grunden för förslaget är högst tveksam, sade Jessica Polfjärd (M).

– Kommissionen måste visa vilka garantier man har för att Sverige kan undantas, sade Heléne Fritzon (S).

Men en något irriterad Nicolas Schmit avvisade kritiken om en hotad kollektivavtalsmodell.

– Det här förslaget skyddar tydligt kollektivavtalssystemet i Sverige, sade Nicolas Schmit. Han gick till och med så långt att benämna kritiken som ”fake news”. Källa.

November

Trots coronakrisens allvarliga ekonomiska konsekvenser rankade svenskarna klimatet före den ekonomiska situationen och invandringen som den viktigaste EU-frågan. Det visade en stor opinionsundersökning som genomförts i samtliga EU-länder. För den genomsnittlige EU-medborgaren var den ekonomiska situationen den viktigaste frågan. Källa.

För andra gången i år införde Ungern undantagstillstånd där regeringen fick styra landet med dekret. Det betyder att regeringen under 90 dagar tar beslut utan parlamentets godkännande. 

– Vi måste lägga politiska debatter åt sidan. Raskt handlande och åtgärder i tid är det som behövs, sade Orbán, enligt Radio Free Europe. Källa.

EU-parlamentet och medlemsländernas förhandlare enades om hur de ska stoppa EU-pengar till medlemsländer som bryter mot grundläggande demokratiska regler.

– Vi har nått en historisk överenskommelse. Vi har lyckats skapa en länk mellan EU-pengar och respekt för rättsstaten i medlemsländerna, sade finländaren Petri Sarvamaa, en av Europaparlamentets huvudförhandlare. 

Nästan alla medlemsländer välkomnade den nya mekanismen. Dagen därpå sade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att de skulle rösta nej till mekanismen. Tillsammans med Ungern kom de inom några veckor att med veto stoppa EU:s nya budget och återhämtningsfond för att pressa övriga 25 medlemsländer till eftergifter. Källa 1 och 2.

Under året fick parlamenten i Europa pröva på nya mötesmetoder och jobba på distans. Det gick så där. De Europaparlamentariker som var hemma hänvisades till särskilda talarrum på parlamentets nationella kontor i respektive huvudstad med långa resor som följd. EU-parlamentariker Malin Björk (V) boende i Bryssel menade att den demokratiska processen hade vingklipps av att jobba på skärmar istället för att förhandla i rum. Men även det faktum att tolkningen mellan EU:s 24 officiella språk inte längre erbjuds under utskotts- och gruppmöten menade Björk är ett rejält problem. Källa.

Även riksdagens EU-nämnd jobbade på distans med förekommande teknikstrul och det udda faktum att ledamöterna tvingas godkänna hemligstämplade underlag som de inte hade sett eftersom dessa hölls kvar av säkerhetsskäl i riksdagshuset. Källa.

I mitten av november var det fem år sedan, som en reaktion på den största migrationen till landet i modern tid, Sverige beslutade att under tio dagar införa en tillfällig gränskontroll, en kontroll som i praktiken blev permanent. Sverige bryter mot Schengensamarbetet menade tunga kritiker men anklagelsen avvisades inrikesminister Mikael Damberg (M) med stöd från oppositionen. Källa.

Efter att coronapandemin under hösten åter fått spridning kom det många hade väntat på, eller befarat, när kommissionen bad medlemsländerna att få mer befogenheter. Bland annat ville kommissionen kunna utlysa ett hälsonödläge I EU vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. I dag bestämmer länderna sådant själva.– Covid-19-pandemin har visat på behovet av mer samordning inom EU och bättre beredskap för framtida kriser, förklarade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Källa.

En något ovanlig exportprodukt, EU-lagar, visade sig vara eftertraktade och antogs helt eller delvis i länder runt om i världen. En orsak var att EU-lagar uppfattades som moderna och avancerade och som resultat av kvalificerat lagstiftningsarbete. En annan orsak var den språkliga faktorn där alla EU-lagar fanns lätt tillgängliga på olika internationella språk. Källa

Några dagar före det extrainsatta EU-toppmötet i november startade Ungern och Polen en politisk kris genom att formellt blockera EU:s budget och återhämtningsfond. Syfte var att tvinga fram en urvattning av kraven på demokrati och rättssäkerhet som villkor för att få EU-pengar. Reaktionerna blev omedelbara. 

– Ingen kompromiss med Polen och Ungern om rättsstaten, meddelade Europaparlamentet och från Sverige hördes statsminister Stefan Löfven säga: “Vi backar inte.” Källa 1, 2 och 3.

EU-parlamentet antog ett kritiskt uttalande mot vad de beskriver som ett försämrat medieklimat i EU-länderna. Som exempel nämndes övergrepp mot journalister i vissa medlemsstater, liksom att det offentliga nedsvärtandet av yrket blivit alltmer omfattande där inte minst kvinnliga journalister utsattes för trakasserier på nätet. Källa.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley skrev på sin Facebooksida att han hade gått in i väggen och därför tog en paus från sina politiska uppdrag. Orsaken var att det nyligen avslöjades att en honom närstående person var tidigare dömd för flertal grova brott. Enligt Federleys pressekreterare skulle han vara sjukskriven en tid. Två veckor senare meddelade Federley att han lämnade alla politiska uppdrag. Källa 1 och 2.

Frankrikes EU-minister Clément Beaune skrev ett upprört brev till Europaparlamentets talman David Sassoli och krävde att parlaments snarast skulle hålla möte i Strasbourg och inte i Bryssel. På grund av pandemin hade parlamentet i februari beslutat att tillfälligt stoppa pendlingen mellan Bryssel och Strasbourg. Men i mitten av december åkte talmannen själv till Strasbourg och höll en halvtimmes öppningstal inför ett nästintill tomt parlament och packade därefter ihop och åkte tillbaka till Bryssel. Vice talmannen som var kvar i Bryssel tog efter öppningstalet över och verksamheten fortsatte som vanligt. Källa 1 och 2.

December

Med stor majoritet krävde det nederländska parlamentet att landets regering tillsammans med likasinnade medlemsländer, exempelvis Sverige, ska dra Polen inför EU-domstolen för brott mot rättsstaten. Källa.

EU-kommissionen tog fram en plan B för att lösa ut återhämtningsfonden ur Ungerns och Polens vetogrepp. Tanken var att övriga 25 medlemsländer enligt EU-regler startar ett så kallat fördjupat samarbete och bildar en egen återhämtningsfond där Polen och Ungern lämnas utanför tills de ändrat sig. Källa.  

Antalet dödsfall i covid -19 som registrerats i Italien under ett och samma dygn var det högsta sedan coronapandemins början. Samtidigt rapporterades att stora delar av Danmark Tyskland och Nederländerna stängs för att hejda smittspridningens andra våg. Källa 1, 2, 3 och 4.

Jobbstatistik från Eurostat visade att 4,3 miljoner arbetstillfällen gått förlorade i EU mellan årets tredje kvartal och motsvarande kvartal förra året. Ingen vet heller hur mycket ytterligare arbetslöshet som kan komma i dager när de omfattande permitteringarna sannolikt avslutas under nästa år, något OECD varnat för. Källa 1 och 2.

I ett försök att komma vidare i de låsta handelsförhandlingarna mellan EU och  Storbritannien träffade premiärminister Boris Johnson träffade kommissionens Ursula von der Leyen i Bryssel. Dagen innan mötet lovade Storbritannien att dra tillbaka sitt hot att inte följa delar av den tidigare brexituppgörelsen med EU. Källa 1, 2 och 3

Årets sista toppmöte nummer 13 i ordningen (nytt årsrekord) hade flera stora frågor att behandla. Sedan Ungern och Polen bytt sitt veto mot en kompromiss, kunde beslutsprocessen runt budgeten och återhämtningsfonden gå vidare. Alla sade sig vara nöjda. Återstår att se vad toppmötets kompromissen i formen av ett uttalande betyder i praktiken och hur den står sig juridisk mot den skarpa EU-förordningen som villkorar EU-pengar med krav på rättsstatlighet . Den andra stora mötesfrågan var klimatet där stats- och regeringscheferna, inför förhandlingen med parlamentet, landade på kommissionens förslag om minst 55 procent utsläppsminskning till 2030. Källa 1 och 2.  

På julafton, efter mycket ståhej och brustna förväntningar blev EU och Storbritanniens förhandlare överens om ett förslag till handel- och partnerskapsavtal som börjar gälla en vecka senare 1 januari 2021. Källa.

Till sist kunde de första leveranserna av vaccin rullas ut till EU-länderna. "Det här är början på slutet på pandemin", skrev den spanske hälsoministern Salvador Illa på Twitter. Källa.