Debatt: Debatt: Sverige kan vässa sitt EU-arbete avsevärt

Den svenska statsförvaltningen har blivit mer passiv i EU. Kopplingen mellan politik och förvaltning i europafrågorna är svagare än under de första åren efter att Sverige blev medlem 1995. Det visar tidigare forskning om de 25 årens medlemskap.

Kemikaliekontrollen är ett undantag. EU-kommissionens nya kemikaliestrategi från oktober har tydliga svenska avtryck. Det gäller bland annat ambitionen att behandla farliga ämnen i grupp efter gemensamma egenskaper, och att lägga större fokus på kemikalier i varor. 

Sverige har även tidigare kunnat påverka den europeiska kemikaliekontrollen. EU har tagit fram en övergripande kemikaliepolicy, främst genom Reach-förordningen. Företagen har fått ett större ansvar för att ta fram testdata. Prövningen av bekämpningsmedel har blivit strängare. Farliga ämnen som kvicksilver har förbjudits. 

Däremot har det varit trögare att förbjuda farliga ämnen utifrån deras inneboende egenskaper än vad svenska beslutsfattare hade hoppats. och svårt att uppnå målet från 1995 om en kraftig minskning av bekämpningsmedel inom unionen. I den senare frågan uppfattas Sverige också som mindre pådrivande numera. Det är långt kvar till det svenska miljömålet; Giftfri miljö. 

Sammantaget är det ändå rimligt att instämma i det som forskare och utländska nyckelpersoner säger, att Sverige har haft ett större inflytande i EU än vad vårt lands storlek skulle antyda. En ny studie från Sieps analyserar utvecklingen och pekar på ett antal framgångsfaktorer. 

En tydlig politisk vilja har varit grundläggande. Samtliga svenska regeringar sedan 1995 har agerat för en mer ambitiös EU-politik. Sverige lyckades tidigt sätta agendan för ett nytt kemikaliesystem. Politiker och myndigheter kunde använda ett möjlighetsfönster med ett politiskt gynnsamt läge i EU och en bred insikt om att det tidigare systemet för existerande ämnen inte fungerade.

Sverige hade goda institutionella förutsättningar genom bildandet av Kemikalieinspektionen 1986 och särskilda budgetanslag för pådrivande EU-arbete. Slutligen har vetenskapligt stöd och ett starkt engagemang från både miljörörelse och progressiva företag haft betydelse för framstegen.

Det har också funnits svagheter. Olika departement och myndigheter drar inte alltid åt samma håll. Kopplingen till näringspolitiken har varit svag. En tidig framgångsfaktor var att det fanns flera svenskar på ledande positioner inom EU-institutionerna. Numera finns inte någon svensk på liknande poster i kommissionen eller ministerrådet.

Det går att lära av framgångsfaktorerna för påverkan mer allmänt i det svenska EU-arbetet. 

Ett sådant inslag är det långsiktiga och strategiska tänkande som har legat bakom flera initiativ på kemikalieområdet. Det handlar ofta om att kunna identifiera och utnyttja möjlighetsfönster som är öppna under en begränsad tid. Då behövs bra underlag att spela in, vilket kan ta tid att få fram. Det är nödvändigt att ligga steget före och agera istället för att reagera på andras initiativ.

Det gäller att avsätta tillräckliga resurser och politiskt kapital för pådrivande EU-arbete. Att bygga allianser med likasinnade länder är centralt, liksom att förstå skälen till att andra regeringar gör motstånd. En tidig och bred förankring av svenska positionerna behövs också.  Miljömålet Giftfri miljö med etappmål om vad som ska åstadkommas inom EU har haft bred förankring i riksdagen. 

Andra aspekter är vikten av strategisk inriktning när det gäller deltagande i EU-kommittéer och i synen på EU-myndigheters funktionssätt. Kemikaliearbetet kan även ge inspiration när det gäller de rättsliga strider som Sverige väljer att ta inom unionen, och hur framgångsrika sådana processer kan flytta Europapolitiken framåt. 

Rekryteringen av svenskar till nyckelpositioner i EU-institutionerna ökade i början möjligheterna att påverka kemikaliereglerna. Tidigare studier av Sveriges roll i EU har också lyft fram vikten av strategiskt arbete med rekrytering.

Nationella experter har varit ett annat viktigt medel för påverkan inom kemikaliepolitiken. Förutom att rekrytera sådana experter och få in dem i främst kommissionen är det också viktigt att experttjänstgöring ses som en merit i tjänstemännens fortsatta karriär.

Betydelsen av EU-ordförandeskap framgår tydligt till exempel genom de svenska insatserna 2001 för att flytta positioner framåt i den process som ledde till Reach-lagen, bland annat genom rådsslutsatser om kommissionens vitbok. Det kan ge inspiration till förberedelserna inför nästa svenska ordförandeskap 2023.

Sammantaget går det att vässa Sveriges pådrivande EU-arbete avsevärt. Kontrollen av farliga kemikalier är en god inspirationskälla för andra politikområden.

Mats Engström

Senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och författare till rapporten Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier som ges ut av Sieps i samarbete med Kemikalieinspektionen.