I dag torsdag och på fredag äger årets sista planerade EU-toppmöte rum. Denna gång på plats i Bryssel. Arkivbild.

I dag torsdag och på fredag äger årets sista planerade EU-toppmöte rum. Denna gång på plats i Bryssel. Arkivbild.

Bild: EU

Regeringen står bakom tysk vetokompromiss

Statsminister Stefan Löfven försvarar det tyska kompromissförslaget som ska få Ungern och Polen att dra tillbaka sina veton på dagens EU-toppmöte. Men kritiker anser att EU-ledarna går utanför sin roll och urvattnar den mekanism som kopplar utbetalning av EU-medel till respekt för rättsstatens principer som de två länderna kritiserar.

Ungern och Polen har blockerat EU:s kommande flerårsbudget och coronafond i kritik mot en ny mekanism som ska göra det möjligt att dra in EU-stöd till medlemsländer som bryter mot grundläggande demokratiska principer.

I går onsdag nådde dock Tyskland, EU:s nuvarande ordförandeland, en kompromiss med Ungern och Polen för att de ska backa från sina veton. Den ska nu tas diskuteras på det EU-toppmöte som snart börjar i Bryssel. 

Statsminister Stefan Löfven (S) är positiv till att inga förändringar föreslås göras i själva mekanismen utan att det rör sig om ett så kallat uttalande från EU-ledarna på toppmötet.

– Det har inte ändrats i den eller i dess syfte. Uttalandet görs för att förtydliga ett antal saker, sade Löfven på en presskonferens i Bryssel på torsdagsmorgonen.

Enligt kompromissförslaget, som Europaportalen läst, ska EU-domstolen först avgöra huruvida mekanismen om att stoppa EU-stöd är förenlig med EU-rätten innan den kan tas i bruk. Ungern och Polen har tidigare kritiserat mekanismen för att strida mot EU-fördraget. Ingen annan aktör har gjort den analysen.

Löfven vill dock inte kalla detta en eftergift till Polen och Ungern eller att det överhuvudtaget handlar om en kompromiss.

– Det är inget konstigt med en domstolsprövning, sade Löfven som pekade på att mekanismen, om den får klartecken från EU-domstolen, kommer att gälla retroaktivt på stöd som betalats ut från flerårsbudgeten 2021-2027 och coronafonden.

– [En mekanism som kopplar utbetalning av EU-medel till respekt för rättsstatens principer] är alldeles nytt. Då är det klart att det kommer ta lite tid innan allt har implementerats, sade Löfven.

Konflikt ska tas till Europeiska rådet

Enligt det tyska kompromissförslaget kan även ett land kräva att en process där EU-stöd riskeras att dras in ska tas upp i Europeiska rådet, alltså EU-toppmötena, som samlar medlemsländernas stats- och regeringschefer och där enhällighet är arbetsmetoden. EU-ledarna behöver dock bara ”sträva” efter att nå en enhällig position.

Det förtydligas även att EU-stöd bara ska kunna dras in om EU:s finansiella intressen eller en sund hantering av EU-budgeten hotas.

”Blott det faktum att ett brott mot rättsstaten har ägt rum räcker inte för att sätta igång mekanismen”, heter det.

Kommissionen ges även i uppdrag att arbeta fram riktlinjer och metoder för hur mekanismen ska användas. Mekanismen ska dessutom bara gälla den kommande flerårsbudgeten och coronafonden. 

När kompromissförslaget presenterades för medlemsländernas EU-ambassadörer på onsdagen ska sydliga EU-länder med Frankrike i spetsen ha uttalat sig positiva till överenskommelsen, enligt Politico.

Statsminister Stefan Löfven sade på torsdagen att inget land uttryckligen sagt att kompromissen är oacceptabel.

Ungerska regeringen: En seger

Ungerns justitieminister Judit Varga kallar kompromissen för en ”seger” och att man nu undviker vad hon kallar ”politisk utpressning” och att den ”respekterar EU-fördraget och vår nationella identitet”.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk tillhör kritikerna till det tyska kompromissförslaget som man anser urvattna mekanismen. 

”Kompromissen med Polen och Ungern gör den svaga rättsstatsmekanismen i stort sett obrukbar. Sverige bör säga NEJ, och istället gå vidare med återhämtningsfonden utan Ungern o Polen!”, twittrade Björk.

EU-rättsprofessorn Alberto Alemanno vid franska handelshögskolan HEC Paris menar att upplägget med att mekanismen inte ska kunna användas innan EU-domstolen gett ett utlåtande som dess förenlighet med EU-rätt är både utan tidigare motstycke och rättsligt tvivelaktigt. Enligt honom kan inte Europeiska rådet besluta att kommissionen lägger mekanismen på is till en sådan dom fälls.

En annan EU-rättsprofessor, Laurent Pech vid Middlesex University London, är mer verbal i sin kritik.

”Europeiska rådet missbrukar sin roll i fördraget för att behaga autokrater och ge dem mer tid att stjäla och helt förstöra domstolsväsendets oberoende”, skriver Pech.