Annons

Europaparlamentarikerna Jörgen Warborn (M) och Arba Kokalari (M) i ifrågasätter socialdemokraternas politik för den inre marknaden och internationell handel.

Bild: Europaparlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Socialdemokraternas oenighet skapar oreda i handelspolitiken

Den svenska S-ledda regeringen gör ett stort nummer av att vara en av de mest handelsvänliga i EU-samarbetet. Trots detta röstar Socialdemokraterna i Europaparlamentet gång på gång mot den svenska linjen i handelspolitiken. Varför motarbetar Socialdemokraterna i Bryssel sin egen politik? Det saknas ett tydligt ledarskap från handelsminister Anna Hallberg (S). Det skriver Europaparlamentarikerna Jörgen Warborn (M) och Arba Kokalari (M).

En av de största fördelarna med ett EU-medlemskap är möjligheten att handla över gränserna utan tullar, onödig administration och fördröjningar. Under 2019 gick 69 procent av Sveriges varuexport till den inre marknaden samtidigt som 79 procent av vår varuimport kom därifrån. Sverige tjänar omkring 300 miljarder kronor varje år på att vara en del av den inre marknaden. 

Genom EU:s internationella handelsavtal får vi även bättre villkor när vi handlar med länder utanför unionen. För ett exportberoende land som Sverige är detta en förutsättning för ekonomisk tillväxt, företagande och jobbskapande. För en svensk politiker med möjlighet att påverka besluten i Bryssel bör därför en handelsvänlig politik vara högt prioriterad. 

Sveriges regering, med handelsminister Anna Hallberg i spetsen, talar ofta om att svenska företag tjänar på en stark handel inom EU. I ministermöten i Bryssel har hon bland annat varit med och drivit frågan om att öppna upp handeln med tjänster mellan EU-länder, något som hade varit mycket positivt för svenska företag.

Tyvärr verkar Anna Hallberg inte ha förankrat denna linje med sina partikamrater i Europaparlamentet, där Socialdemokraternas partigrupp ständigt motarbetar ett öppnande av den inre marknaden för tjänster. I en omröstning i november röstade samtliga svenska socialdemokrater mot ett ändringsförslag om att stärka handeln med tjänster – tvärtemot regeringens politik.

Den inre marknaden för tjänster utgör 70 procent av EU:s BNP, men har fortfarande outnyttjad potential då många hinder kvarstår. Fri rörlighet för tjänster påverkar också den för varor, då de inte sällan levereras tillsammans. Den cirkulära ekonomin är även den beroende av tjänsters fria rörlighet inom EU och en färsk rapport från Kommerskollegium visar att handelshinder för tjänster slår särskilt hårt mot produktion av förnybar energi. 

Detta är inte första gången socialdemokratiska ledamöter röstar mot regeringens handelspolitik. Även när det kommer till EU:s handel med omvärlden så motarbetar de regeringens linje. När Europaparlamentet under hösten tog ställning om implementeringen av handelspolitiken röstade Socialdemokraterna i Europaparlamentet mot ett godkännande av handelsavtalet mellan EU och Mercosur.

Mercosuravtalet kan bli det största frihandelsavtalet någonsin och hade öppnat upp en annars mycket stängd marknad för svenska företag. Besparingen för europeiska företag beräknas till 4 miljarder euro per år i form av borttagna tullar. Förhandlingarna, som togs i hamn i somras, har tagit hela 20 år. Men det har stött på kritik från flera medlemsländer som inte vill ratificera det. Anna Hallberg har däremot arbetat för att det ska godkännas och kunna träda i kraft. 

Annons

På liknande sätt har Socialdemokraternas ledamöter tidigare låtit bli att rösta för EU:s frihandelsavtal med Kanada och investeringsavtal med Singapore, när regeringens linje varit för. 

Samtidigt noterar vi att både Anna Hallberg och socialdemokratiska ledamöter i Europaparlamentet har uttalat sig positivt om den politiska överenskommelsen kring investeringsavtalet mellan EU och Kina (CAI) som nåddes innan nyår. Medan detta är positivt så öppnar det upp för frågor om vad Socialdemokraternas linje verkligen är i handelsfrågorna. Är Socialdemokraterna en tydlig röst för frihandel i EU?

Att Socialdemokraterna inte klarar av att hålla en enad front i några av de viktigaste frågorna för Sverige på den europeiska agendan riskerar att undergräva förtroendet för den svenska linjen, inte bara hos väljarna utan även hos dem vi förhandlar med. 

När Storbritannien, som historiskt varit en av EU:s främsta försvarare av frihandel, nu lämnat unionen och allt fler länder efterfrågar mer protektionism och mindre internationellt samarbete blir Sveriges försvar av en öppen handelspolitik viktigare än någonsin. Men när regeringen inte ens kan hålla ihop sitt eget parti uppvisas en tydlig svaghet. 

Handelspolitiken är ett område där EU har stor makt. Det verkar dessutom finnas relativt starkt konsensus i Sverige om att vi tjänar på och behöver frihandeln. Då är det märkligt att Socialdemokraterna inte har en enad linje. Om Sverige koordinerar sitt inflytande i EU, genom ministerrådet och Europaparlamentet, kan vi stärka frihandeln som finansierar vår välfärd och även är nyckeln till ekonomisk återhämtning efter covid-19. 

Om Socialdemokraterna säger sig vara ett frihandelsvänligt parti, varför gör de då avsteg från den linjen i Europaparlamentet? Vi saknar ett tydligt ledarskap från handelsminister Anna Hallberg som nu måste redogöra för det. 

 

Jörgen Warborn (M)
Europaparlamentariker

Arba Kokalari (M)
Europaparlamentariker