Svensk EU-protest blockerar inte minimilöner

Sverige har samlat åtta EU-länder bakom ett protestbrev till det portugiska ordförandeskapet om att en europeisk minimilön inte bör vara rättsligt bindande. För få och för små länder har dock ställt sig bakom upproret för att kunna blockera förslaget.

Portugal innehar för närvarande ordföranderollen i EU:s ministerråd och därmed de förhandlingarna om olika EU-förslag mellan medlemsländerna. Landet driver som en av sina huvudprioriteringar den sociala pelaren där ett förslag om en europeisk minimilön presenterades av EU-kommissionen i höstas.

Sverige, där ingen lagstadgad minimilön finns, är mycket kritiska till förslaget som man anser inkräktar på den nordiska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram villkor och löner utan statlig inblandning.

Nu har Sverige samlat åtta andra medlemsländer bakom ett protestbrev till den portugiska ordförandeskapet där man framför att ”ett  rättsligt bindande direktiv inte är rätt väg att gå”.

– Det är viktigt att kunna samla många medlemsstater för att kunna påverka frågan. Från svensk sida är vi mycket oroade över att ett lagförslag kan komma att påverka vår lönebildningsmodell negativt och anser att EU inte ska lägga sig i vilka löner och villkor som ska gälla i medlemsländerna. Regeringen kommer fortsatt att agera med full kraft för att förslaget från EU-kommissionen inte ska äventyra den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas ansvar för lönebildningen, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. (S) i ett uttalande.

Tillsammans är de nio länderna dock dels för få, dels för små för att formellt kunna blockera förslaget om minimilöner i ministerrådet. Där krävs att minst 13 EU-länder eller att minst fyra länder som tillsammans har en befolkningsandel som överstiger 35 procent av EU:s totala säger nej. De nio underskrivarländernas befolkning utgör knappt 22 procent av alla i unionen.