Taxonomi – en het svensk potatis

Erik Bergkvist (S) och Karin Karlsbro (L) väntar sig att EU-kommissionen nya taxonomi, om klimatvänliga investeringar,  tar större hänsyn till svensk energiproduktion. Malin Björk (V) å sin sida menar förslaget som ligger i stort är klimatmässigt genomtänkt.

EU-kommissionens förslag kring den så kallade taxonomin, som ska lista lämpliga klimatinvesteringar i EU, kommer Av allt att döma att bli försenad en månad till mitten av april. Det eftersom EU-kommissionen har fått motta kritik från medlemsländer samtidigt som över 46 000 synpunkter på förslaget i december skickas in till kommissionen.  

Förslaget om,att ha ett gemensamt regelverk som bedömer samtliga klimatpåverkande verksamheter välkomnas av i stort sett alla aktörer. Det skulle bli en enkel och pålitlig vägledning för de som vill investera eller låna ut pengar till klimatsmarta investeringar och därmed lättare att stödja Parismålet att hålla tillbaka temperaturökningarna på jorden. Den stora oenigheten kring taxonomin ligger inte där utan i detaljerna där länder slåss för sina respektive energival. 

Eftersom det inte finns något färdigt förslag kan det vara svårt att överblicka konsekvenserna för de verksamheter som inte klarar de framtida taxonomikraven. Trots det oroas företagsorganisationen Svenskt Näringsliv över huruvida en stor del av Sveriges elförsörjning, användningen av biodrivmedel och skogsbruket kan komma att missgynnas eller till och med klassas som icke hållbara när kommissionen är klar med sitt förslag.

– Svenskt Näringsliv är positiva till att initiativ tas för att understödja investeringar som bidrar till en hållbar utveckling. Samtidigt är vi kritiska mot det liggande förslaget kring taxonomin - till exempel hur man ser på vattenkraften, biobränslen, skogsindustri och det sätt som regelverket är tänkt att implementeras på, säger Robert Thorburn på Svenskt Näringsliv och hänvisar till en egen rapport som släpptes på torsdagen.

När förslaget är klart blir det Europaparlamentets och ministerrådets uppgift att antingen säga ja eller nej till förslaget som helhet. Flera svenska politiker har reagerat på förslaget och statsminister Stefan Löfven lyfte frågan i december med Europeiska rådets ordförande Charles Michel.  

Även från liberalt håll är man bekymrad.

– Jag utgår från att EU-kommissionen reviderar sitt förslag rejält. Om man diskvalificerar vattenkraft och inte lyfter in kärnkraft så undergrävs på sikt svensk elproduktion. Det blir svårare att göra investeringar och upphandlingar. Det är väldigt problematiskt att kommissionen i sitt ursprungsförslag inte har mött konsekvenserna för Sveriges del, säger Karin Karlsbro (L). 

Hon påpekar att det inte finns någon energiproduktion som inte har en påverkan på miljön. Vattenkraft påverkar biologisk mångfald, vindkraft påverkar landskapsmiljöer och solceller kräver att man bryter jordartsmetaller runt om i världen exemplifierar Karlsbro. Enligt henne är den stora frågan hur vi ska få ner koldioxidutsläppen med minst möjliga miljöpåverkan.

Annons

– Det är bra att man systematiserar detta. Men det måste också vara verklighetsförankrat och se att förutsättningarna är olika i medlemsländerna, säger Karlsbro och betonar att kommissionens kommande förslag inte får äventyra den svenska energiproduktionen.

Europaparlamentariker Erik Bergkvist (S) och tidigare regionpolitiker från Umeå, och som i nästa vecka träffar företrädare för kommissionen i frågan, menar att taxonomin är bra och nödvändig men att EU-kommissionen har gått vilse. Han är kritisk till att kommissionen, som han menar, inte följt det som expertgrupper tidigare diskuterat och kommit fram till utan att de har gått sin egen väg.

– När vi tittar på förslaget så är det egentligen bara nybyggen och nyproduktion som får stöd. Det gör att ett av våra bästa energislag vattenkraft diskvalificeras från möjligheten till klimatinvesteringar, samma sak skogsindustrin. Biobränsle som i EU-lag definieras som hållbart diskvalificeras av taxonomi. Då blir det goda det bästas fiende. Och i en vilja att göra väl man har smalnat av det så mycket att det blir symbolpolitik snarare än verkningsfull miljöpolitik, säger Bergkvist. 

När Europaportalen ber honom förklara hur han tror att det har blivit så här skakar han på huvudet. 

– Jag kan inte förklara det. Men ska jag spekulera så satte EU-kommissionen ribban så högt för en bra miljöinvestering att man missade det som vi håller på med nu, att kunna effektivisera vattenkraft eller att kunna utveckla skogsbruk och biobränslen. Om det är så att man bara kan få pengar till att bygga eller starta nytt då kommer det inte att bli mycket miljöförbättringar.  

Europaparlamentariker Malin Björk (V) menar att den stora EU-striden om taxonomin handlar om att tio länder som är på väg växla från kolkraft till gas vill att investeringar i fossilgas ska godkännas av taxonomin som en hållbar investeringar.  

– Man får se sanningen i vitögat. Olika länder vill inte ha taxonomin för att de inte får klassa fossilgas och kärnkraft som hållbart men utifrån ett miljö och klimatperspektiv är det fullt rimliga slutsatser, säger Malin Björk och pekar ut sol- och vindkraft som de mest miljövänliga alternativen och där hon vill se mer investeringar. 

Hon delar synen med Karlsbro och Bergkvist att den befintliga vattenkraften är miljövänlig men avvisar en vidare utbyggnad som ett hot mot biologisk mångfald.

– Jag tror att kommissionen har på fötterna när det gäller vad som är hållbart eller inte hållbart. Det baseras på vetenskap och den bevisning som finns. Men nu är detta en politisk fråga och jag tror att kommissionen kommer att få justera sitt förslag och kanske kan renovering men inte nybyggnation av vattenkraft få en ny beteckning i taxonomin, säger Björk och tillägger att Sverige också har mer att göra inte minst att utveckla en mer klimatvänlig skogsvård.