EU-kommissionär Johannes Hahn, en kristdemokratisk österrikare, ansvarar för rättsstatlighetsmekanismen.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Frustrerade EU-parlamentariker hotar kommissionen med domstol

Flera EU-parlamentariker anser att kommissionen är för långsam med att ta i bruk en ny mekanism för att stoppa EU-stöd till medlemsländer som tummar på rättsstaten. Vi vill få allting rätt innan vi inleder en process, menar kommissionen som säger sig aktivt leta efter möjliga fall att använda den på. 

I höstas enades förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna om en ny mekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till länder som bryter mot rättsstatens principer om bland annat ett oberoende domstolsväsende.

Överenskommelsen ogillades dock så mycket av Ungern och Polen – de två EU-länder som i kanske störst utsträckning underminerat rättsstaten och demokrati under de senaste åren – att de lade in veto mot hela EU-budgeten och coronafonden på sammanlagt 1,8 biljoner euro.

EU-ländernas stats- och regeringschefer lyckades få Polen och Ungern att dra tillbaka sina veton genom att bifoga ett så kallat förtydligande om mekanismen – bland annat att EU-domstolen ska granska den och att kommissionen först ska ta fram riktlinjer för när och hur den ska användas.

I EU-parlamentet har många dock börjat tröttna på att kommissionen ännu inte tagit fram några riktlinjer och en debatt i frågan hölls i Bryssel på torsdagen.

– Ni har vetat om det här i flera år. Varför gör ni ingenting? Och genom att inte göra någonting så sviker ni inte bara alla de som kämpar för demokrati och rättsstat i Polen. Varje dag som går utan att ni agerar, sprider sig det här. Som vi ser nu i Slovenien där medierna attackeras, sade Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk under debatten.

Den finske konservative EU-parlamentarikern Petri Sarvamaa – en av parlamentets två huvudförhandlare om mekanismen – menade att regeringschefernas förtydligande är ”överflödigt” och att mekanismen inte kräver några riktlinjer från kommissionen eftersom ”texten är tillräckligt tydlig”.

– Vi förväntar oss att kommissionen, som fördragets väktare, ser till att förordningen är fullt tillämpbar från det överenskomna datumet 1 januari. Vi kommer att använda alla verktyg vi har tillgång till för att se till att så sker, sade Sarvamaa.

Flera parlamentariker lyfte i debatten fram möjligheten att ta kommissionen inför EU-domstolen för att den ”underlåter att vidta åtgärder” som det heter i artikel 265 i fördraget.

Kommissionen: Vi vill få det rätt

Ansvarig EU-kommissionär, Johannes Hahn, försvarade kommissionens agerande med att man tar den tid det behövs för att ta fram riktlinjerna för att göra de första användningarna av den nya mekanismen framgångsrika.

– Vi vill göra det korrekt med solida och förutsägbara riktlinjer, sade Hahn.

Hahn tillade även att mekanismen började gälla vid årsskiftet och att ”inga fall kommer att gå förlorade” för att man ännu inte har några riktlinjer på plats. Samtidigt letar man efter fall där den ska kunna användas.

– Kommissionen granskar aktivt information […] för att identifiera möjliga brott mot rättsstatligheten. Om villkoren för att använda mekanismen uppfylls kommer kommissionen att inleda förfaranden, sade Hahn. 

Polen har tagit mekanismen till EU-domstolen

Fram till 15 mars mekanismen tas till EU-domstolen för att granskas huruvida den är förenlig med EU-rätten. Enligt Dziennik Gazeta Prawda har den polska regeringen i dag torsdag dragit mekanismen inför EU-domstolen. I vanliga fall kan det ta år för domstolen att nå en dom men EU-parlamentet kan komma att be om en påskyndad process.