Datautbildning för arbetslösa i den belgiska industristaden Charleroi.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Eurofound: Fem förbättringar på arbetsmarknaden sedan år 2000

Kortare arbetstider och större könsbalans är två av fem förbättringar på den europeiska arbetsmarknaden sedan 2000, enligt EU-institutet Eurofound, Bland de missgynnade på arbetsmarknaden finns särskilt kvinnor, äldre och människor som inte har fast heltidstjänst. Se hela listan.

I en rapport från EU-institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor kallat Eurofound listas fem områden med tydlig förbättring av arbetsvillkoren sedan 2000:
 
  • kortare arbetstider
  • vidareutbildning och färdigheter
  • goda karriärmöjligheter
  • bättre arbetsmiljö i riskyrken
  • högre andel arbetsplatser med könsbalans  

Sett till EU-länderna inklusive Storbritannien har andelen anställda med långa arbetsdagar, 10 timmar eller mer och långa arbetsveckor på mer än 48 timmar minskat sedan år 2000. Variationerna är stora mellan länder och branscher men Grekland är det enda EU-land där arbetstiderna generellt sett inte har minskat. 

Att arbetstiden minskat även i Sverige bekräftas av Lea Skånberg chef för arbetslivsenheten på IF Metall som uppger för Europaportalen att både årsarbetstiden och livsarbetstiden minskat genom kollektivavtal med arbetsgivarna inom den svenska industrin.

För det andra har, enligt Eurofound, möjligheten för arbetstagare i EU att utvecklas på jobbet ökat, inte minst genom vidareutbildning och den nya informationsteknologin. Graden av karriärmöjligheter ökade för alla åldersgrupper i synnerhet för yngre. 

Denna trend menar dock IF Metall är inte lika tydligt för industriarbetarna i Sverige eftersom det inte är lika vanligt för många arbetaryrken med kvalificerad kompetensutveckling som för tjänstemän. 

Arbetsmiljön blev överlag bättre mellan 2000 och 2015. Färre arbetstagare utsätts för rök, damm och vibrationer från verktyg och maskiner medan något fler exponeras för kemiska ämnen och smittfarligt material. 

Enligt Lea Skånberg på IF Metall ser arbetsmiljön i Sveriges industri bättre ut numera, dock har vibrationsskadorna ökat med 90 procent. Exponeringen för kemiska ämnen inom svensk industri har minskat men där finns också ett stort mörkertal eftersom anställda som blivit pensionärer inte finns med i statistiken och cancerfallen har ökat dramatiskt under åren 2000-2015.

Till sist noterar rapporten en förbättring när det gäller andel yrken med könsbalans även om de vanligaste arbetsplatserna i EU domineras av det eller det andra könet. Mellan 2010 och 2015 ökade personer som jobbade i könsblandade yrken till närmare en fjärdedel. Medan andel män ökade i kvinnodominerade yrke minskade andel kvinnor påtagligt i mansdominerade yrken, från 17 till 12 procent kvinnor.

Den negativa sidan
På den negativa sidan listar Eurofound nio så kallade utmaningar där flertalet av punkterna handlar om bristande jämlikhet mellan könen och befarade konsekvenser av det. Risk för ökade löneskillnader mellan män och kvinnor när nya former som betalning i aktier eller resultatbaserade ersättningar blir vanligare.

Ökning av psykosociala arbetsmiljörisker för kvinnor eftersom de i större utsträckning har arbeten med känslomässiga krav och exponering för skadligt socialt beteende. Ett tredje riskområde som Eurofound tar upp är kopplat till vidareutbildning där äldre och deltidsanställda missgynnas i förhållande till yngre och heltidsanställda.   

Borde bli bättre
Eurofound tar också upp vad som borde bli bättre på arbetsmarknaden såsom minskade skillnader för arbetsvillkoren mellan män och kvinnor och ökade möjligheter för anställda att tillfälligt få ledigt från jobbet för att lättare kunna hantera familjefrågor och att anpassa arbetsplatsen så att äldre kan jobba kvar längre.