Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU-parlamentarikerna Johan Danielsson (S), Abir Al-Sahlani (C) och Jessica Polfjärd (M). Arkivbilder.

Kommissionen blåser nytt liv i sociala pelaren

BRYSSEL 4 mars 2021 | Tre nya mål till 2030

Ett ”fundamentalt skifte”, ”falsk trygghet” och ”inget som en EU-trollstav kan fixa” är några svenska EU-parlamentarikers kommentarer på kommissionens handlingsplan för att stärka den sociala trygghet i medlemsländerna.

2017 antog EU den sociala pelaren – 20 stycken principer och riktlinjer som rör sociala frågor som arbetsmarknad och trygghet för medlemsländerna. I dag torsdag presenterade kommissionen sin handlingsplan på hur man vill att den ska omvandlas i mer konkreta åtgärder.

– Vi blåser nytt liv i sociala pelaren. Det är avgörande att ge en väldigt stark på politisk signal till alla européer att EU bryr sig om deras uppehälle, jobb och välbefinnande, sade EU:s arbetsmarknadskommisisonär Nicolas Schmit.

Handlingsplanen är ett slags samlingsdokument som går igenom både vad kommissionen hittills gjort på området och framledes avser göra. Johan Danielsson, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna ser den som ett ”fundamentalt skifte” i EU:s syn på arbetsmarknad och sociala frågor.

– Det är bra att EU igen har en ambitiös agenda på det sociala området. Det markerar ett tydligt slut på eran där EU enbart var en marknad där företag fritt tilläts utnyttja människor, säger Danielsson till Europaportalen.

Moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd är mer skeptisk till kommissionens hanlinggsplan.

– Det här är fortsättningen på en utveckling där EU-kommissionen vill stoppa in allt möjligt under den sociala pelarens paraply. Och det är grundproblemet här. Vi menar att frågor som rör arbetsmarknad och välfärdspolitik ska vi främst hantera själva i Sverige, säger hon i en kommentar till Europaportalen.

Tre mål till 2030

Den kanske viktigaste nyheter är att EU sätter tre nya övergripande mål på det sociala området till 2030. Det handlar om att öka andelen som har jobb, vidareutbilda flera och ta fler ur fattigdom.

EU-kommissionen kommer inte ha några skarpa verktyg för att se till att målen nås. Den huvudsakliga metoden för att få medlemsländerna att uppfylla dem är genom de rekommendationer som kommissionen varje år utfärdar i den så kallade europeiska planeringsterminen.

Centerpartiets EU-parlamentarike  Abir Al-Sahlani anser att målen riskerar att bara bli siffror på ett papper

 – Målen i sig är bra, men det är en falsk trygghet där EU riskerar att lova en massa saker som man inte har verktyg att göra något åt, säger Abir Al-Sahlani i en kommentar.

Hon anser att kommissionen ”vill väl, men landar helt fel”.

– Det är fortsatt upp till varje medlemsland att arbeta med dessa frågor, säger Al-Sahlani.

Moderaternas Jessica Polfjärd ser en risk för ökad överföring av sociala och arbetsmarknadsfrågor till EU.

– Målsättningarna här är vällovliga, men frågan är vad alla olika initiativ leder till på sikt, exempelvis när det gäller lagstiftning och maktförskjutning. Det är däremot ingenting du kan vifta med en EU-trollstav och fixa i ett svep genom en handlingsplan, säger Polfjärd

Socialdemokraternas Johan Danielsson tycker å sin sida att kommissionen visar förståelse för att de flesta frågorna som rör arbetsmarknad och social trygghet ligger på medlemslandsnivå.

– Man är från kommissionens sida tydlig med att många av de mål som finns i pelaren primärt är medlemsländernas ansvar. De EU-åtgärder som presenteras i dag ska ses som kompletterande, säger Danielsson.

Arbetsmarknadskommisisonär Schmit lyfte under torsdagens presentation fram att nå målen är ett delat ansvar mellan EU, medlemsländerna och andra som arbetsmarknadens parter.

Samtidigt ska man uppdatera den så kallade sociala resultattavlan som mäter hur långt medlemsländerna gått när det gäller sociala frågor. Bland annat ska man inkludera arbetsplatsrelaterade dödsfall.

Kommissionen presenterade även en rekommendation om förslag på arbetsmarknadsåtgärder som medlemsländerna kan vidta för att hantera situationen efter coronakrisen när den omfattande stöden till olika branscher ska fasas ut. Det omfattar bland annat förslag om omskolning av vissa yrkesgrupper till andra där efterfrågan är högre och stöd till arbetsförmedlingar och företag. Till detta ska medlemsländerna kunna ansöka om pengar från EU-budgeten och coronafonden.

Dagens handlingsplan är EU-kommissionens bidrag till det kommande sociala EU-toppmötet i portugisiska Porto i början av maj.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret