Rapport: Bara goda ekonomiska resultat kan ge EU förtroende

Trots att det ännu återstår tre år till EU-valet har den näringslivsanknutna tankesmedjan Frivärld lanserat ett EU-program för “tillväxt och demokrati”. Rapportförfattaren Stefan Fölster, tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv, har tagit fram sju punkter på vad han anser vara en nödvändig förändring av EU-samarbetet. 

Rapporten beskriver hur EU inom olika områden som jordbruk, regionalstöd och klimat ska bättre ska använda sin budget och sin ekonomiska politik för att uppnå önskade resultat. Samtidigt skulle EU dra sig tillbaka från områden där man enligt Frivärld haft mindre framgång, till exempel regional utveckling, hälso- och sjukvårdsfrågor och arbets- och socialpolitik – såvida de inte direkt berör den inre marknadens funktion.

Med inspiration från USA vill Fölster se fler innovationstävlingar i EU, så kallade Grand Challenges, för att minska på vad han menar är ineffektiva traditionella forskningsanslag till universitet. Enligt rapporten finns det åtskilliga studier som visar att universitet står för en mycket liten andel av viktiga innovationer jämfört med fristående innovatörer. 

En central tes i rapporten är att förtroendet för EU skulle öka om unionen koncentrerade sig på färre politikområden och om EU:s institutioner uppfattas som väl fungerade. Det kan sedan leda till en god cirkel där det demokratiska styrelseskicket ges ökat förtroende. Om tillväxten blir svag eller negativ och institutionerna inte levererar kan det leda till splittring, extremism och ojämlikhet, heter det i rapporten.

Varför är tydligt mätbara och påtagliga resultat så viktigt för EU? 
– Tidigare, inte minst i den svenska diskussionen, har det handlat mycket om ekonomin och att få bättre utdelning. Men nu handlar det mer om demokrati och rättsstatlighet. Om inte EU lyckas få [ett ekonomiskt bra] resultat kommer demokrati och rättsstatlighet i dålig dager i hela världen, säger Stefan Fölster.

– Dels finns det ett angrepp på demokratin internt i EU, i synnerhet i Polen och Ungern, men det är fler länder i farozonen. För bara tio år sedan då trodde nog många som jag att det närmast var en naturlag att demokratin gradvis skulle sprida sig överallt och nu är det uppenbarligen inte så.

Varför pressas demokratin tillbaka tror du?
– Möjligtvis kan man vända på det och säga att den perioden demokratin ökade mycket var närmast ett undantag. Från att Berlinmuren föll på slutet av 80-talet och ett par decennier framåt, och nu är vi tillbaka till samma dragkamp som rådde innan, säger Stefan Fölster. 

Rapporten avslutas med en plan B som ska hindra medlemsländer som inte respekterar rättsstatlighet att få inflytande över framtida återhämtningsfonder. Tanken är att en sådan fond ska grundas i ett mellanstatligt samarbete med tydliga regler om rättsstatlighet och användningsområden utanför den formella EU-strukturen.  

– Först vill jag säga att detta inte är min idé. Under förhandlingarna kring återhämtningsfonden 2020 så var det ett antal statsministrar som Nederländernas Mark Rutte som dryftade idén. Samtidigt ville man uppenbarligen inte göra en stor sak av den. Jag menar att den idén borde mejslas ut lite mer och finnas som ett alternativ inför framtida finansieringsrundor om en ny återhämtningsfond, säger Stefan Fölster.