Efter fem års förhandlingar finns stöd för att tvinga storföretag redovisa var de betalar skatt och hur mycket. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Sverige förlorar i EU-fråga om skatteredovisning

Efter fem års blockering finns en tillräcklig majoritet bland EU-länderna att gå vidare med frågan om att tvinga storföretag redovisa var och hur mycket de betalar i skatt. Men Sverige och några andra medlemsländer säger nej. EU-parlamentarikern Karin Karlsbro kallar Sveriges hållning för skamlig.

2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att alla multinationella företag måste publicera en rad uppgifter om sin verksamhet i medlemsländerna. Det handlar om bland annat omsättning, vinst före skatt och betalad skatt. Förslaget är tänkt att stoppa så kallad aggressiv skatteplanering, dels föra att skydda små och medelstora företag mot oschysst konkurrens, dels för att se till att storföretagen betalar den skatt de ska.

Men frågan har blockerats i ministerrådet som samlar EU-ländernas regeringar. Medlemsländer som Luxemburg, Irland och Malta – kända för att locka storföretag med låga skatter – har varit emot. Men även Sverige tillsammans med bland annat Österrike, Lettland och Slovenien var motståndare.

Det motståndet har dock urholkats och när medlemsländerna i förra veckan behandlade frågan under ett informellt videomöte ställde sig en så kallad kvalificerad majoritet bakom ministerrådets ståndpunkt

– Jag kan med glädje meddela att vi fick ett stort stöd i dag av en stor majoritet av medlemsländerna, sade den portugisiske ekonomiministern Pedro Siza Vieira som ledde mötet.

Sverige sade dock fortsatt nej tillsammans med en handfull länder.

– Vi har inte ändrat vår position gällande rättslig grund för förslaget. Vi anser förslaget är ett skatteförslag. Beslut inom detta område ska tas med enhällighet. Sverige stödjer inte förslaget, sade regeringens representant under mötet.

Regeringen menar dessutom att förslaget bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) är kritisk till regeringens agerande.

– Att en svensk regering som säger sig kämpa för rättvisa villkor gång på gång har motsatt sig detta förslag är skamligt. Sverige är ett land som vet att transparens och öppenhet bygger förtroende och skapar god konkurrens. Att vi, som så många andra gånger i EU, krokar arm med länder som kan anses vara skatteparadis eller som inte värnar rättsstaten borde få Stefan Löfven att tänka om, sade Karlsbro i ett uttalande.

Sedan tidigare har korruptionsgranskaren Transparency Internationel kritiserat den svenska hållningen i frågan om öppen skatteredovisning för storföretag.

– Det är en överraskning eftersom Sverige alltid ansetts som en öppenhetsförkämpe i ministerrådet. Men det är ett av de medlemsländer som kämpar häftigt mot att ha den här typen av information i offentligheten, sade Elena Gaita på Transparency International till Europaportalen på hösten 2017.

Förra veckans omröstning öppnar för at att det nuvarande portugisiska ordförandeskapet inom kort kan inleda förhandlingar med EU-parlamentet för att nå en slutlig överenskommelse. Parlamentet enades redan 2017 som sin förhandlingsposition. Då röstade en stor majoritet av de svenska EU-parlamentarikerna för förslaget.