Besviken Guteland tror på uppgörelse om klimatlag

Företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde tidigt på onsdagsmorgonen efter 14 timmars förhandlingar en preliminär överenskommelsen om unionens nya klimatlag. 

EU-parlamentets huvudförhandlare, socialdemokraten Jytte Guteland, kallar uppgörelsen en historisk vändpunkt för klimatpolitiken men medger att den inte är tillräckligt ambitiös för att EU ska klara målen i Parisavtalet. 

Den kanske viktigaste punkten i klimatlagen är hur mycket EU ska minska utsläppen till 2030. I sitt ursprungliga förslag ville Guteland se minskning med minst 65 procent jämfört med nivåerna 1990. EU-parlamentet som helhet hade ställt sig bakom 60 procent. Nattens uppgörelse går istället på medlemsländernas linje med en minskning på minst 55 procent.

– Det är ingen hemlighet att jag velat ha mer, säger Guteland vid en pressträff på onsdagsmorgonen.

Hon menar dock att uppgörelsen är ”en bra start” och skapar ”väldigt bra förutsättningar” för att EU på sikt ska uppnå Parisavtalet och nå sitt eget mål om att EU ska bli klimatneutralt till 2050.

– Jag har en god förhoppning om att det här kommer att vara väldigt ambitionshöjande framöver.

Parlamentet fick inte heller gehör för sitt krav på att målet om klimatneutralitet till 2050 ska gälla varje enskilt land. Medlemsländerna i ministerrådet vill att målet bara ska gälla EU som helhet vilket gör att vissa länder kan gå långsammare fram i sin klimatomställning.

Guteland och EU-parlamentets förhandlare fick dock genom krav på att EU efter 2050 ska ha negativa utsläpp och därmed se till att halten av växthusgaser i atmosfären minskar. De fick även gehör för att inrätta en klimatpanel där 15 oberoende experter ska utvärdera EU:s klimatpolitik. Parlamentet fick också genom ett att EU på sikt ska inrätta en växthusbudget för åren 2030-2050. 

– Vi har på en rad olika sätt knutit vetenskaplighet bättre till klimatlagen, säger Guteland.

Ett skarpt förslag på en växthusgasbudget kommer senast 2024 när kommissionen lägger fram ett förslag på utsläppsminskning till 2040.

EU-minister Hans Dahlgren (S) kallar uppgörelsen för en stor seger för klimatet.

Onsdagens preliminära uppgörelse måste nu godkännas av hela EU-parlamentet och ministerrådet innan klimatlagen kan träda i kraft.

Blandat mottagande bland svenska EU-parlamentariker

Centerpartiet och Miljöpartiet uttrycker besvikelse och talar om ett missat gyllene tillfälle och ett fiasko.

“Jag är fruktansvärt besviken att Europas länder bromsar klimatarbetet. Det finns för få politiker och regeringar som vill göra tillräckligt för att minska utsläppen. Jag är också besviken på att Europaparlamentets förhandlare inte varit tillräckligt samspelta och pålästa. Det är inte bra nog och EU missar ett gyllene läge för att förbättra för klimatet,” säger Emma Wiesner (C) i ett uttalande.

“Detta blev i slutändan ett fiasko. Den framförhandlade kompromissen är inte i linje med Parisavtalet. Nu är vi på väg mot både en klimatlag och en jordbrukspolitik där EU i princip står stilla i ett läge där vi skulle behöva lägga i alla växlar vi kan för att minska koldioxidutsläppen fram till 2030” säger Pär Holmgren (MP) i ett uttalande. 

Sverigedemokraterna och Europaparlamentariker Jessica Stegrud ser uppgörelsen som dyr och ytterligare en maktförskjutning till Bryssel.

“Klimatlagen innebär i praktiken ytterligare detaljreglering och maktförskjutning till Bryssel. Enligt kommissionen kommer inte heller de tusentals miljarder kronor per år som nu skall spenderas i enlighet med Klimatlagen att räcka för att påverka den globala medeltemperaturen nämnvärt, skriver Jessica Stegrud i ett mejl till Europaportalen.

Vänsterpartisten och Europaparlamentariker Malin Björk menar att uppgörelsen ligger långt under det vetenskapen kräver.

“Det är trist att Kommissionen och medlemsländerna inte vill lyssna på vetenskapen, som kräver utsläppsminskningar på minst 70 procent, utan hellre lyssnar på de delar av näringslivet och de länder som vill fortsätta sina klimatskadliga verksamheter som vanligt,” säger Malin Björk i ett uttalande.

Kristdemokraterna och Sara Skyttedal är positiv och poängerar att uppgörelsen går att förena med bibehållen europeisk konkurrenskraft.

“Positivt är målet om 55 procent, det ligger i linje med vad EU-kommissionens konsekvensanalys säger är möjligt att förena med europeisk konkurrenskraft.” “Negativt är att målet inte ska nås av varje land, var för sig, utan endast EU som helhet. Det riskerar betyda att ambitiösa länder tvingas "kompensera" för mindre ambitiösa länder”, skriver Sara Skyttedal i ett mejl till Europaportalen.

Jessica Polfjärd (M) beskriver uppgörelsen som både ambitiös och genomförbar. 

“Moderaterna är starkt positiva till att EU genom den här överenskommelsen nu ska sänka sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det här målet är inte bara ambitiöst, det är också genomförbart.” “Däremot hade Moderaterna velat se att de här målen ska gälla inte bara på EU-nivå utan även för varje enskilt medlemsland,” skriver  Jessica Polfjärd i ett mejl till Europaportalen.

Från Liberalerna välkomnar Karin Karlsbro uppgörelsen som ett historiskt steg i rätt riktning.

“Att klimatlagen kommer på plats är ett jättestort steg mot att EU faktiskt ska nå målen i Parisavtalet. All EU-lagstiftning måste nu ses i ljuset av hur det påverkar vårt klimatarbete. Det är är ett historiskt steg och sätter standarden för andra länder att följa efter. Sen så ville Liberalerna, liksom Europaparlamentet, se mer ambitiösa regler och det är väldigt olyckligt att medlemsländerna i rådet stretar emot”, skriver Karin Karlsbro i ett mejl till Europaportalen.