Landsbygd i Skåne. Arkivbild. Fotograf: Maria Eklind

Hoppa till artikelns andra spalt.

Jordbruksverket åter vid skampålen för misskötta EU-bidrag

Jordbruksverkets hantering av EU-bidrag får åter bakläxa för stora brister och 20 000 ärenden måste dubbelkollas. Till Europaportalen säger Jordbruksverket att man hoppas att detta ska vara sista året som de inte har koll på bidragen.

Svenska myndigheter administrerar cirka 14 miljarder kronor i stöd från EU varje år. Myndigheternas räkenskaper är enligt Ekonomistyrningsverket, ESV, tillförlitliga för de flesta svenska EU-program. Men utbetalningarna inom två av programmen hos Jordbruksverket och Polismyndigheten hade en felprocent över två procent, vilket är EU-kommissionens gräns för när hanteringen inte bedöms som tillfredsställande.  

Medan felet hos Polismyndigheten klassas som bristande formalia där ett nödvändigt beslut om löner hade uteblivit i processen är kritiken från ESV mot Jordbruksverket betydligt allvarligare. Dels för att Jordbruksverket flera gånger tidigare fått anmärkningar för sin hantering av EU-pengar, dels för att det rör sig om mycket pengar och många ärenden. Närmare 20 000 ärenden rörande 153 miljoner kronor i stöd måste utredas i detalj för att avgöra om bidrag ska betalas ut eller återbetalas till EU och svenska statskassan. En orsak enligt Ekonomistyrningsverket är dåligt IT-system hos Jordbruksverket när det gäller utbetalningar och återkrav.

– Det här är allvarligt för det har pågått under ett antal år och vi har påpekat det. Jordbruksverket har tagit fram olika handlingsplaner men det har blivit förseningar och sedan ytterligare förseningar. Nu håller de på och har en ganska hög takt i hanteringen av kvarstående återkrav, säger Ulrika Bergelv, avdelningschef på Ekonomistyrningsverket, till Europaportalen.

Det andra fallet hos Jordbruksverket rör systematiska redovisningsbrister i hanteringen av två nationella stödprogram, vilket leder till att EU-bidrag försenas. 

– Det är ett komplext system. Man behöver ha väldigt god ordning på administrationen och följa de regler som EU ställer upp, säger Ulrika Bergelv.

På Jordbruksverket säger ansvarig chef att man har tagit till sig av kritiken och lovar bättring till nästa år.

– Vi har kvarstående brister i vår hantering. Vi har också en plan för att åtgärda detta och vi har arbetat oerhört intensivt i flera år för att komma till rätta med det, säger Mirja Hjers, avdelningschef på Jordbruksverket.

När Europaportalen frågar hur dessa brister i redovisningen kunnat kvarstå år efter år pekar Mirja Hjers på att politikerna i stället för förenkling av bidragen beslutat att ha fler olika stöd samtidigt som verkets nya IT-system krånglade som huvudorsaken till bristerna. 

– De här två sakerna sammantaget blev en för stor utmaning samtidigt som vi har ett komplext regelverk, säger Mirja Hjers.

Har ni haft för lite resurser på Jordbruksverket?

– Nej, jag skulle inte vilja säga det. Jag skyller inte på någon extern. Det är klart det här har med vår arbets- och utvecklingsprocess att göra, säger Mirja Hjers. Hon tillägger att verket är angeläget att ta till sig av kritiken från Ekonomistyrningsverket och EU-kommissionen för att bli bättre.

Tror du att ni ska slippa nya anmärkningar nästa år?

– Det är min absolut förhoppning, ja. Det är mitt absoluta mål, säger Mirja Hjers.