Annons

I höst ska EU-parlamentets sysselsättningsutskott rösta om sin ståndpunkt om en europeiska minimilön inför slutförhandlingarna med medlemsländerna. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Svenska politiker kräver EU-undantag mot minimilöner

Svenska EU-politiker är starkt kritiska till det skärpta förslag på en europeisk minimilön som parlamentets två föredragande tagit fram. – Det här förslaget är både irriterande och helt tondövt, säger Al-Sahlani (C).

I höstas lade EU-kommissionen fram sitt förslag på en europeisk minimilön. Frågan har därefter behandlats i EU:s två lagstiftare: EU-parlamentet och  medlemsländernas regeringar. 

I dag torsdag presenterar de två föredragande för akten i EU-parlamentet, den tyske kristdemokraten Dennis Radtke och den nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius, sitt förslag på hur en europeisk minimilön bör utformas inför de kommande slutförhandlingarna med medlemsländerna.

– Med det här förslaget tar EU en ny väg. Vi vill ha ett mer ambitiöst direktiv än kommissionens förslag, sade Jongerius som jämförde med finans- och eurokrisen för ett årtionde sedan då löner och kollektivavtal i många krisländer underminerades.

Enligt Jongerius tjänar en av sex heltidsanställda inte tillräckligt för att få det att gå ihop.

Jämfört med kommissionens ursprungsförslag har de två parlamentarikerna gjort tre större ändringar i texten (se faktaruta), det handlar bland annat om reglerna för vilka medlemsländer som ska omfattas och storleken på minimilönen.

Svenskar mycket missnöjda

En europeisk minimilön har länge mötts med omfattande motstånd i Sverige och Danmark där löner sätts genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare utan statlig inblandning. De två huvudförhandlarnas förslag går enligt svenska EU-parlamentariker åt fel håll.

– [Deras förslag är], för att uttrycka sig milt, djupt oroande. Det är tydligt att de ansvariga förhandlarna vill gå ett steg längre än ursprungsförslaget. Detta innebär att hotet mot vår kollektivavtalsmodell också ökar, sade Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) i en kommentar.

Centerpartiets Abir Al-Sahlani är inne på samma kritiska linje.

– Det här förslaget till ståndpunkt är både irriterande och helt tondövt, säger Al-Sahlani till Europaportalen.

Hon är även kritisk till hur de två EU-parlamentarikern, som kommer från de två största partigrupperna i parlamentet, arbetat för att ta fram sitt förslagsutkast.

– Processen har inte alls varit transparent gentemot oss parlamentariker, säger Al-Sahlani som tillägger att den som följer frågan från den liberala RE-gruppen, som hon tillhör, knappt bjudits in till samtalen om utformningen.

Moderaternas Jessica Polfjärd tar fasta på att huvudförhandlarna vill att alla arbetstagare i unionen bör få tillgång till minimilöner.

"[Det] skulle göra direktivet ännu värre än vad det redan är vad gäller definitionsfrågor om arbetstagarbegrepp. Utkastet till rapport om minimilöner går i helt och hållet i fel riktning", skriver Polfjärd i en kommentar till Europaportalen.

Dennis Radtke, en av de två huvudförhandlarna, försvarade förslagen.

– Det är inte vårt mål att förstöra fungerande system för kollektivavtal. Vi känner till den svenska positionen. Jag är ganska säker på att vi kommer hitta en lösning., sade Radtke som tillade att de för löpande diskussioner med företrädare för svenska regeringen, fackföreningar och parlamentariker.

Krav på undantag avvisas

Sverige skulle med sin höga grad av arbetstagare som omfattas av kollektivavtal inte behöva tillämpa den europeiska minimilönen. Oron bland svenska företrädare ligger snarare i att direktivet på sikt kan hamna i EU-domstolen och där, likt Lavaldomen, kan riskera att få omfattande konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen som i princip står utanför politisk inblandning.

Socialdemokraternas Johan Danielsson, Centerpartiets Abir Al-Sahlani och Moderaternas Jessica Polfjärd vill alla att Sverige nu får ett formellt undantag från direktivet om en europeisk minimilön.

– Vi behöver nu få ett undantag så att det inte ska råda några som helst tveksamheter om det här skulle komma till en rättsprövning. Det är det enda alternativet, annars tror jag att den svenska arbetsmarknadsmodell är hotad på riktigt, säger Al-Sahlani.

"Fokus är att få bägge undantag ned i text som ändringsförslag för att både ha livrem och hängsle. [Annars] riskerar det vid rättstvist leda till att krav från EU-håll om att justera den svenska modellen och därmed flytta besluten kring vår arbetsmarknad från Sverige upp till EU-nivå", skriver Polfjärd.

– Då vår bedömning är att det inte finns en majoritet i parlamentet för att förkasta förslaget, tror jag att den framkomliga vägen är att arbeta för att tydligt undanta Sverige och Danmark från lagstiftningen, säger Johan Danielsson (S).

Den idén avvisas dock av förslagsförfattarna.

– Om vi börjar [göra geografiska undantag] kommer det inte bli någon ände på det. Varför skulle då inte Polen eller Ungern säga att de vill ha ett undantag. Ett enkelt geografiskt undantag är ingen lösning, sade Agnes Jongerius.

Omröstning i höst

Fram till den 11 maj kan EU-parlamentarikerna lägga in ändringsförslag på texten. Radtke och Jongerius räknar med att sysselsättningsutskottet ska rösta om en gemensam ståndpunkt i september. Portugal, som ansvarar för förhandlingarna bland medlemsländerna, hoppas kunna nå sin gemensamma ståndpunkt innan juli månad. Därefter finns en förhoppning om att parlamentet och ministerrådet ska nå en slutlig överenskommelse under första halvåret 2022.